Byggbranschen vill ha tillbaka investeringsstödet

 
Byggbranschen vill ha tillbaka investeringsstödetFoto: Getty Images En ny rapport från Byggfakta visar att branschen förutspår en minskad bostadsproduktion till följd av avvecklingen av investeringsstödet. Nästan hälften av de tillfrågade tror på en nedgång av bostadsbyggandet och drygt tre fjärdedelar vill ha tillbaka stödet.

Sedan investeringsstödet infördes 2016 har det slopats, införts igen och förändrats i flera omgångar. De ständiga förändringarna har inneburit en stor osäkerhet och från byggbranschen efterlyser man en mer långsiktig hantering av subventionerna till bostadsbyggandet, enligt Tor Borg som sammanställt rapporten från Byggfakta.

– Det har skett någon form av förändring varje år sedan stödet infördes. Det blir väldigt svårt för en bostadsutvecklare att veta vad som faktiskt gäller. Eftersom processerna är så långa från projektering till inflyttning kan det ha skett stora förändringar som påverkar den sammanlagda ekonomin i projektet. Det blir väldigt osäkert och svårt att förutsäga, säger han.

Nästan hälften av enkätdel­tagarna räknar med att deras bostadsproduktion kom­mer att minska till följd av avvecklingen av investeringsstödet. På frågan hur de tror att det slopade investeringsstödet kommer att påverka bostadsbyggandet i landet svarar hela 78 procent att det kommer minska.

– Det är främst utanför storstäderna som det får störst effekt när stödet försvinner. Kanske är det så att investeringsstödet har gjort att man vågat bygg på orter där det annars inte varit lika lönsamt. Nu när det försvinner väljer många att inte starta nya projekt på mindre orter.

Storstäderna påverkas inte lika mycket. Det kan bero på att man väljer att bygga bostadsrätter i stället för hyresrätter eftersom det blir mer lönsamt, fortsätter Tor Borg.

Drygt tre fjärdedelar av branschen vill ha tillbaka investe­ringsstödet men att det ska utformas annorlunda. Det man vän­der sig mot är främst är de långa handläggningstiderna, de krångliga villkoren och den osäkerhet som uppstår i och med att beviljandet i praktiken inte kommer förrän byggnationen redan är startad.

– Det är kanske inte så förvånande att man är positiv till subventioner. Men en fråga som man möjligen kan diskutera är hur pass effektivt investeringsstödet är i praktiken. Träffar det de behov som politikerna hävdar att de vill åtgärda? Eller finns det andra sätt att underlätta för den som har svårt att komma in på bostadsmarknaden och minska bostadsbristen, säger han.

På frågan om hur avvecklingen av investeringsstöden kommer att påverka pågående bostadsprojekt svarade nästan hälften att de hade projekt där man avvaktade eller bromsade in takten i projektet.

En dryg tredjedel svarade att de hade projekt som genomförs som planerat men med minskad lönsamhet. En dryg fjärdedel hade projekt som inte påverkas alls. En mindre andel (17 procent) hade projekt som läggs ned.

Om undersökningen:

Urvalet till undersökningen utgjordes av de byggherrar, beställare och projektledare som finns rapporterade under flerbostadshus och studentbostäder i Byggfaktas databas. Svaren i enkäten samlades in via webbformulär. Enkätförfrågan skickades till totalt 2 349 personer, och svaren samlades in mellan 27 januari och 3 februari.

Sammantaget inkom 260 svar, vilket innebär en svarsfrekvens på 11 procent. Även om undersökningen inte gör anspråk på att vara fullständigt representativ och svarsfrekvensen kan förefalla något låg, så är spridningen i svaren på bakgrundsfrågorna tillräckligt stor för att enkäten ska kunna sägas avspegla hela branschen.

 
Av: Samuel Karlsson

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen