Vanliga fallgropar för byggprojektledare

 
Vanliga fallgropar för byggprojektledareInnan jag påbörjade mitt arbete som entreprenadjurist på advokatbyrå arbetade jag som jurist på ett fastighetsförvaltningsbolag. Där insåg jag tidigt att byggprojektledarna oftast har en helt avgörande roll för att det förväntade resultatet i byggprojekten uppnås. I mitt nuvarande arbete som ombud för både beställare och entreprenörer har jag även konstaterat att det faktiskt är projektledarna som omsätter entreprenadjuridiken i praktiken. Mot denna bakgrund följer här några tips på hur du som projektledare kan undvika de vanligaste fallgroparna i entreprenadprojekt.

Naturligtvis kan ett uppdrag som byggprojektledare variera. Både med hänsyn till storleken på projektet, om man företräder beställaren eller entreprenören, om uppdragsgivaren är en liten eller stor aktör etc. Det finns dock situationer som jag tror att de flesta projektledare någon gång stöter på och jag har valt ut några av dem.

Redan efter kontraktsskrivningen, men innan arbetena har påbörjats, bör man som projektledare skapa sig en bild av vilka handlingar, försäkringsbevis och liknande som enligt entreprenadkontraktet ska överlämnas till den andra parten innan arbetena påbörjas. Man bör även konstatera hur och när överlämnandet senast ska äga rum, och följa upp att de ifrågavarande handlingarna verkligen överlämnas. Detsamma gäller även om det har avtalats att en av parterna, eller båda, ska ställa någon form av säkerhet och/eller överlämna bevis om att så har skett. Misstag i dessa avseenden kan i värsta fall innebära att man står utan erforderliga försäkringar eller säkerheter.

När entreprenadarbetena väl har påbörjats är det viktigt att förhållanden som har betydelse för entreprenadens utförande redan från start dokumenteras på ett tillfredsställande sätt. Utan skriftlig dokumentation kan det annars vara svårt att som företrädare för entreprenören ställa krav på t.ex. hindersersättning eller ersättning för ”rubbningskostnader”. Ett bra sätt att undvika framtida onödiga diskussioner och tvister är därför att som projektledare på entreprenörssidan se till att det löpande förs en utförlig dagbok. Motsatsvis kan det även vara klokt av beställarsidan att se till att kontinuerligt få en kopia av dagboken. En klok beställare har förhoppningsvis även skrivit in i AF-delen att denne har rätt att delges innehållet i dagboken under entreprenadtiden.

En fråga som vi entreprenadjurister ofta får från entreprenörer är hur dessa ska agera i de fall då man anser sig har rätt till tidsförlängning p.g.a. hinder. En entreprenör har rätt till skälig förlängning av kontraktstiden t.ex. om denne hindras p.g.a. omständighet som beror på beställaren. Även om det inte särskilt har föreskrivits i entreprenadhandlingarna att en underrättelse om hinder och rubbning av kontraktstiden ska ske skriftligen, brukar vi rekommendera entreprenörer att skriftligen anmäla till beställaren att det föreligger ett hinder som rubbar tidplanen och att entreprenören anser sig ha rätt till jämkning och tidsförlängning. Det räcker alltså inte att endast meddela att det föreligger ett hinder utan man måste även begära förlängning av kontraktstiden. Anmälan ska göras ”utan dröjsmål”, d.v.s. så snart det är möjligt. En utebliven underrättelse i enlighet med det nyss sagda kan bl.a. medföra att entreprenören tvingas betala förseningsvite.

Det är även vanligt att vi kommer i kontakt med frågor om ersättning för ÄTA-arbeten. Vid den ekonomiska regleringen invänder ofta beställare att entreprenören inte har underrättat om att det föreligger ÄTA-arbete och/eller att detta kommer att innebära en extra kostnad för beställaren. Detta aktualiseras vanligtvis vid s.k. föranledda ÄTA-arbeten, d.v.s. då det inte föreligger en beställning från beställaren utan entreprenören bedömer att kontraktsarbetena måste utföras på ett annat sätt än det som förutsatts. För att på entreprenörssidan försäkra sig om att få ersättning för dessa arbeten bör man skriftligen underrätta beställaren om behovet av åtgärder, beräknade kostnader, erforderliga åtgärder och dessas omfattning – och därefter invänta beställarens skriftliga besked innan fortsatta åtgärder vidtas. Eftersom ÄTA-arbeten ofta medför att kontraktstiden påverkas bör man även samtidigt begära jämkning av tiden och tidsförlängning.

Om man företräder beställaren och får en faktura med krav på ersättning för utfört ÄTA-arbete bör man å andra sidan fråga sig om man har beställt det utförda arbetet, om föranledda ÄTA-arbeten har anmälts på rätt sätt av entreprenören, om ersättningen är rimlig och hur den förhåller sig till den beräknade kostnaden.

Utan att gå in på själva felbedömningen i en entreprenad ska jag avslutningsvis säga något kort om fel och avhjälpande av fel. Om du är projektledare på beställarsidan och anser att det föreligger fel i entreprenaden glöm inte att snarast möjligt efter upptäckten av felet skriftligen reklamera detta hos entreprenören; en för sen reklamation kan annars leda till att beställaren förlorar sin rätt att göra gällande felet. Sist men inte minst, vill jag påminna om vikten av att ge entreprenören (skriftligen) möjlighet att avhjälpa felet innanbeställaren själv låter avhjälpa felet. Om inte entreprenören har givits denna möjlighet har entreprenören rätt att neka beställaren ersättning för dennes nerlagda avhjälpandekostnader.

Elin Siwers
Senior Associate, advokatfirman Delphi
 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer