Så byggs krafttunneln under Stockholm

 
  • Tunnelmynningen i Anneberg i Danderyd. Foto: Susanne Bengtsson

    Tunnelmynningen i Anneberg i Danderyd. Foto: Susanne Bengtsson

  • Elektra kan liknas vid ett tåg med flera vagnar.

    Elektra kan liknas vid ett tåg med flera vagnar.

  • Ingegerd Bills, delprojektledare Kommunikation och Nicoline Jakobsson, biträdande produktionsledare på Svenska kraftnät.

    Ingegerd Bills, delprojektledare Kommunikation och Nicoline Jakobsson, biträdande produktionsledare på Svenska kraftnät.

  • Den borrade bergväggen får en rundad och slät yta.

    Den borrade bergväggen får en rundad och slät yta.

  • Pilotkabinen där ”piloten” styr tunnelborrmaskinen.

    Pilotkabinen där ”piloten” styr tunnelborrmaskinen.

  • Använda kuttrar från tunnelborrmaskinens huvud.

    Använda kuttrar från tunnelborrmaskinens huvud.

  • TBM Elektra är tillverkad i Tyskland. Foto: Herrenknecht

    TBM Elektra är tillverkad i Tyskland. Foto: Herrenknecht

  • Ett transportband leder bort krossmaterialet.

    Ett transportband leder bort krossmaterialet.

Föregående
Nästa
 
Den 240 meter långa, fem meter breda och 1 000 ton tunga tunnelborrmaskinen Elektra har påbörjat sin färd under Stockholm. JV Hochtief-Implenia är entreprenör för bygget av den 13,4 km långa tunneln som är en viktig del i att säkra elförsörjningen i Stockholmsregionen. Om fyra år ska tunneln vara klar, och hela projektet går i mål 2027.

I Anneberg i Danderyd finns infarten till den 13,4 km långa tunnel som ska byggas under hela Stockholm. Installationstunneln, som försedd med 400 kV stamnätskablar, ska stärka regionens elnät.

Sedan borrstarten den första februari i år har entreprenören, som består av ett JV mellan Hochtief och Implenia, borrat sig omkring 210 meter in med den specialbeställda tunnelborrmaskinen, som fått arbetsnamnet Elektra, från tyska Herrenknecht. Elektra ska borra sig genom Stockholms urberg, från Danderyd till Hammarby sjöstad/Skanstull. Tunneln kommer att ligga på ett djup på mellan 50 och 100 meter.

– Ännu har vi inte kommit ner på det djupet, utan det blir efter att vi passerat den första fastigheten i Danderyd. Då kommer också takten i tunneldrivningen att så småningom öka till cirka 100 meter i veckan, säger Ingegerd Bills, Delprojektledare Kommunikation hos beställaren Svenska kraftnät.

Borrade tunnlar hör inte till vanligheterna i dynamitens ursprungsland Sverige. Hallandsåsen, Citytunneln i Malmö, Stockholmsormen och Saltsjötunneln är några unika exempel. Anledningarna till att Svenska kraftnät valt en borrad tunnel mellan Anneberg och Skanstull istället för den mer traditionella borra-spräng-metoden är flera.

– Metoden är inte vanlig i Sverige, men den passar bra i det här projektet. Den är mer skonsam, och mindre störande, när vi ska passera känsliga miljöer under Stockholm. Med en borrmaskin slipper vi spränga och undviker transporter genom stan, säger Nicoline Jakobsson, biträdande produktionsledare på Svenska kraftnät.

Det finns även andra fördelar.

– Vi slipper bygga arbetstunnlar och det behövs mindre arbetskraft.

JV Hochtief-Implenia ansvarar för entreprenaden.

– Vår kompetens inom tunnelbyggande med tunnelborrmaskiner kommer väl till pass här, säger Björn Bergman, kommunikationschef på Implenia Sverige.

Implenia Group har erfarenhet av stora TBM-projekt i Schweiz och Tyskland, och har nu ett uppdrag för Paris tunnelbana. I Anneberg-Skanstull-projektet jobbar bolagets experter inom tunnelborrning hand i hand med den lokala svenska enheten.

Coronapandemin har utvecklats till en utmaning i projektet eftersom flera av entreprenörens medarbetare har sin hemvist i bland annat Tyskland, Schweiz, Tjeckien och på Irland. De har i dagsläget mycket begränsade möjligheter att röra sig mellan arbetsplatsen i Anneberg och sina hemländer. Smittorisken gör också att man följer strikta säkerhetsrestriktioner i projektet.  

– Det handlar om att de anställda måste vara mycket uppmärksamma på sjukdomssymptom, hålla avstånd och sköta handhygien. Skulle viruset komma ner i tunnel finns risken att många smittas, säger Ingegerd Bills.

6–8 personer jobbar i skift under tunneldrivningen. Tunnelborrmaskinen, som utgörs av ett 240 meter långt ekipage, är en komplett arbetsplats som kan liknas vid ett tåg med flera vagnar. Här finns allt från förarhytt, där piloten sitter, till egen betongblandningsstation, injekteringsrigg, transformatorer, reningsanläggning, räddningskammare och lunchrum.

– Längst fram sitter själva borrhuvudet som består av 28 stycken kuttrar som väger runt 180 kilo styck. Eftersom berget är väldigt hårt här i Stockholm finns en risk att kuttrarna slits snabbt, men det finns sätt att optimera maskinen för att minimera slitaget, berättar Nicoline Jakobsson.

Genom (eller snarare under och utmed) hela tunnelborrmaskinen löper ett transportband som transporterar bort bergmassor.

– Det blir ett väldigt fint, blandat krossmaterial men även små platta stenar som kräver mindre efterbearbetning även vid sprängning och kan återanvändas, till exempel till vägbyggen. Vi behöver inte sortera materialet på samma sätt som om vi hade sprängt.

Under projekteringen gjordes många provborrningar och analyser av de geologiska förhållandena, men även under tunneldrivningen görs regelbundna provborrningar.

– Var 18:e meter borrar vi fyra testhål, sonderingshål, där vi sprutar in vatten. Berget är väldigt bra och tätt här och det är väldigt lite inläckage, säger Nicoline Jakobson.

Men det finns andra utmaningar under arbetets gång. Vid Stadsgården finns en förkastningszon som gör att entreprenören måste ta till andra metoder. Ett 100 meter djupt ventilationsschakt kommer att sprängas ner i berget för att därifrån spränga en 250 meter lång tunnel under Stockholms ström. Detta måste färdigställas innan tunnelborrmaskinen kan ta vid igen.

Det kommer också att sprängas för de totalt sex ventilationsschakt som behövs för att ventilera ut den spillvärme som kablarna alstrar. Några av ventilationsschakten kommer att utföras genom raiseborrning.

Nyligen etablerade sig entreprenören sig på Stadsgårdsleden, och blir ytterligare en aktör i det byggintensiva området där slussenbygget pågår parallellt med tunnelbaneutbyggnaden i Sofia.  

– Entreprenörens byggbodar finns på plats vid Stadsgårdsleden, mitt emot Fotografiska, och platsen är förberedd inför sprängningarna.Vi spränger vid ett par tidpunkter varje dag som är koordinerade med de två andra projekt som finns i området, berättar Ingegerd Bills.

Hela projektet genomförs i två faser. I den första ingår arbetet med att bygga själva tunneln.  2024 kommer Elektra ha borrat sig under hela Stockholm innerstad och nått sin slutstation i utkanten av Hammarby sjöstad. I fas 2 handlar det om att installera 400 kV kablar inne i tunneln. Utbyggnaden kommer nära dubbla kapaciteten till Stockholm.

 

FAKTA Projekt Anneberg-Skanstull:

Projekt: 13,4 km lång tunnel under Stockholm. I projektet ingår också sex ventilationsschakt, hissystem och konstruktion av tekniska byggnader för elektrisk utrustning nära Anneberg och runt schakten.

Borrstart: 1 februari 2020

Entreprenör: 2018 fick ett joint venture med Hochtief Infrastructure och Implenia kontrakt för att bygga Anneberg-Skanstulltunneln i Stockholm, värt 915 miljoner svenska kronor.

Beställare: Svenska kraftnät.

Budget för hela projektet, tunnel och kabelförband: 3 miljarder

TBM Elektra: Längd 240 meter, diameter 5,03, vikt 1000 ton. Tillverkare: Herrenknecht Modell: Open Gripper Main Beam S-1224

Färdigställande: Tunneln 2024, kabelförbindelsen år 2027.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen