Partierna som styr över byggboomen

Valet till riksdag, regioner och kommuner närmar sig med stormsteg. Byggandet av bostäder, infrastruktur, industri och lokaler är ofta heta frågor ute i landets kommuner. Men har det någon betydelse vilka som sitter vid makten? I en unik granskning har Byggfakta jämfört vilka partier som styr i de olika kommunerna och ställd det i paritet med hur mycket som investeras i olika byggprojekt. Både vad gäller den totala investeringsvolym och investering i kronor och ören per innevånare. 

- Frågan om hur stor roll det politiska styret i en kommun spelar för hur mycket och vad som byggs är svår att besvara. Varje kommun är unik och har sina egna förutsättningar. Jämförelser av hur mycket som byggts i kommuner med olika styren riskerar att bli en ”jämförelse av äpplen och päron”. Trots detta tycker vi att det är intressant att göra denna jämförelse. Man ska dock akta sig för att dra för långtgående slutsatser av jämförelserna, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

Stora skillnader 

Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller byggaktiviteten. Räknat per invånare så har det totala byggandet under mandatperioden varit som lägst 9 000 kronor per invånare och som högst 465 000 kronor per invånare. Där ligger Kiruna i topp med den överlägset högsta byggaktiviteten per invånare, till följd av att hela centrum flyttats på grund av gruvverksamheten. Större infrastruktursatsningar har inneburit att byggandet i kommuner som Timrå, Piteå och Åsele hamnar högt i jämförelse med andra kommuner.

- Om man jämför byggaktiviteten i förhållande till antalet invånare under de senaste åren så är det tydligt att en del Norrlandskommuner haft något av en byggboom. Satsningar på infrastruktur, vindkraft och industri får stort genomslag i kommuner med liten befolkning, fortsätter Tor Borg.

I Timrå, som kommer på andra plats i sammanställningen ser man en positiv trend av byggandet från både kommunala och privata aktörer i kommunen.

- Vi har satsat på en ny simhall som invigs i dagarna och även byggt två punkthus med lägenheter i det kommunala bostadsbolagets regi. Men sedan är det flera industrier som flyttat hit sin verksamhet eller byggt ut. Det finns en positiv anda i näringslivet och vi har ett av de bästa områdena i Torsboda för energikrävande verksamheter. Vi var med i racet om Norhtvolts nya batterifabrik som till slut hamnade i Göteborg, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå.

Han tror att mängden fastigheter som byggs i en kommun kanske inte påverkas av vilka som har majoriteten men att det kan inverka på om byggandet av samhällsfastigheter hamnar i kommunalregi eller läggs på privataktörer.

- Det har i alla fall tidigare funnits en ideologisk skillnad. Där de borgliga har varit mer benägna att låta privata aktörer bygga och äga idrottsanläggningar och skolor för att sedan låta kommunen hyra fastigheterna. Men nu verkar det som allt fler inser att det är en sämre affär i längden, säger Stefan Dalin.

Kommuner som storsatsar 

Även i andra mindre kommuner har stora satsningar på byggandet. I kommuner som Åre, Älvdalen och Nykvarn är det främst bostadsbyggandet som bidragit till den höga byggaktiviteten. För det två förstnämnda hamnar det främst om turismkopplade bostäder medan det för Nykvarn hamnar om en snabb utbyggnad av permanentboenden. I Malung-Sälen har det byggts främst lokaler, bland annat två hotell men det är högt tryck på allt byggande i kommunen enligt kommunalrådet Hans Unander (S).

- Vi har haft ett enormt tryck på byggandet de senaste åren. Allt från bostäder och fritidshus till hotell och handel. Det som toppar är hotellbygget i Hundfjället med närmare 800 bäddar. Det är främst i Sälen-området som det byggs, säger han.

Kommunen har även startat bygget av en ny simhall för 250 miljoner kronor och enligt Hans Unander har man 70 – 90 nya detaljplaner för olika byggprojekt på gång.

- Det är väldigt roligt att vara kommunalråd i en kommun där det byggs så mycket. Det skapar framtidstro, säger han.

I Byggfaktas rapport framgår det att skillnaderna inte är så stora mellan de olika partierna och hur mycket som investeras i olika byggprojekt i kommunerna.

- Vi kan konstatera att det finns vissa skillnader mellan partierna, även om de inte är särskilt stora och förmodligen kan härledas till andra faktorer än politik, säger Tor Borg.

Kommunerna där Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna är med och styr ligger över riksgenomsnittet medan de andra ligger under. Liberalerna ligger i topp med en genomsnittlig byggkostnad på nästan 115 000 kronor per invånare. Förutom för Sverigedemokraterna, som ligger markant under snittet med 81 000 kronor per invånare i fem kommuner, så är dock skillnaderna förhållandevis små.

- Bilden är inte helt entydig. Tittar vi på de olika kommunerna kan topp och botten variera beroende på vilken sorts byggande som avses, säger Tor Borg.

De bygger mest per kategori 

När gäller infrastruktur och anläggningar så ligger kommuner där Vänsterpartier (V) ingår i styret, mycket högre än andra och byggandet av industrier, verkstäder och lager toppas av kommuner där Socialdemokraterna och/eller lokala partier är med och bestämmer. Bostadsinvesteringarna har varit högst i de kommuner där Liberalerna (L) varit med och styrt men de andra partierna är inte långt efter. Lokalinvesteringarna toppas av kommuner där Miljöpartiet finns med i kommunstyrelsen, men återigen är de andra partierna inte långt efter,

I hela riket byggstartades sammanlagt drygt 38 000 byggprojekt till en beräknad byggkostnad på nästan 1 150 miljarder kronor under perioden januari 2019 till jul 2022. Det motsvarar 111 000 kronor per invånare. På kommunnivå har byggandet varierat från som lägst knappt 9 000 kronor per invånare i Ydre (i Östergötland) till som högst drygt 465 000 kronor i Kiruna.

Statistiken i rapporten bygger på uppgifter från Byggfaktas projektdatabas, som är landets mest omfattande och löpande uppdateras via en omfattande projektbevakning.


Av: Samuel Karlsson