Hett med kultur och småstäder

 
Hett med kultur och småstäderFoto: Getty Images Hållbarhet, hälsa och natur är det stora trenderna inom arkitekturen. Men i spåren efter coronapandemin har det även blivit ett ökat fokus på småstäder och kultur.

Det har hänt mycket det senaste året som ingen kunnat förutse på förhand. Det är en lärdom som vi bär med oss när vi nu försöker blicka framåt och förutspå årets trender inom arkitekturen. Enligt Lotta Sundell, som är White Arkitekters kontorschef i Halmstad, har coronapandemin skapat en större ödmjukhet inför framtiden.

- Vi har tvingats acceptera att vi vet väldigt lite om vad som kommer hända även på kort sikt. Tidigare har vi haft fokus på stora skeendena som klimatförändringar och det är en långsiktig förändring som vi fortsätter jobba med hela tiden. Men så kommer något som corona som kastar om förutsättningarna på så många områden och vi tvingas tänka om för att hitta nya lösningar, säger hon.

En effekt av coronaopandemin är att allt fler jobbar hemifrån. Många som bor på mindre orter väljer att inte pendla till sina arbeten i större städer. Småstaden har fått en allt viktigare roll. När samhället öppnar upp igen kommer det ställas nya krav på mindre orter och kommuner. Det kan handla om allt från ett behov av ökad kommunal servicen, till större efterfrågan på mindre kontorslokaler eller sociala mötesplatser som restauranger och kaféer, menar Lotta Sundell.

- Flera företag uppmuntrar sina medarbetare att arbeta mer på distans som exempelvis Spotify. De har kommunicerat att man anställer folk oavsett var man bor. Vilket i sin tur medför att allt fler storstadsbor flyttar ut till mindre orter och det påverkar även arkitekturen. I många av de här mindre städerna där man haft en utflyttning tidigare finns det en hel del tomma lokaler med bra lägen. Därför tror jag att det kommer bli en transformation av sådana byggnader snarare än nybyggnationer. Man vill att det ska hända fort och har inte tid att bygg helt nya fastigheter. Det skapar nya förutsättningar och utmaningar för oss som arkitekter, säger hon.

Att återbruka en befintlig fastighet bidrar också till att minska klimatpåverkan och fokusera mer på cirkularitet.

- Återbruk av hela hus och material kommer bli allt viktigare. Man behöver inte riva och bygga nytt utan man kan använda det man har. Vi försöker jobba redan idag med återbruk i våra projekt men det kommer utvecklas och bli en mer självklar del i processen i framtiden.

Coronapandemin och distansarbetat har även haft stor påverkan på vårt behov av kontorslokaler. Det aktivitetsbaserade arbetssättet var en tydlig trend redan tidigare och med de nya förutsättningarna har den kanske blivit ännu starkare.

- Utvecklingen kommer fortsätta mot det aktivitetsbaserade arbetssättet men vi märker i nästan alla våra projekt att man vill ha en egen arbetsplats. Den kan bli mycket mindre men ett eget litet hörn är väldigt uppskattat hos de flesta. Man vill hänga upp ett foto på sina barn på väggarna och ha sin pärm på en bestämd plats. En större del av arbetsplatsen kommer används till sociala ytor och utrymmen för telefonmöten. När vi väl är på kontoret vill vi jobba tillsammans. Det kan handla om ett stort projektbord för oss arkitekter exempelvis, säger hon.

Även om klimatmålen hamnat lite i skuggan av coronapandemin under 2020 så är det frågor som kommer fortsätta vara högaktuella för allt byggande för en lång framtid. Trenden med träbyggnation har varit stark och allt fler hittar nya lösningar för netto noll byggnader.

- Det har blivit ett litet hack i skivan med corona men vi har inget val. Det är ingen trend, utan en nödvändighet att vi fortsätter arbeta för klimatneutrala byggnader. Sedan är det kanske mer intressant att vi uppnår klimatneutralitet i stället för att se trä som det enda alternativet. Det är en bra metod men vi behöver vara öppna för alla alternativ för att lösa klimatfrågan.

Även hälsa och välbefinnande har fått ett starkare fokus för nybyggnation med bland annat olika certifieringar. I det sammanhanget lyfts allt oftare naturen fram som ett viktigt element för att skapa hälsosamma miljöer. Det kan handla om allt från att ta in växter i en kontorsmiljö till att skapa grönområden i projekt med nya kvarter.

- Trenden tidigare har varit att man försökt förtäta så grönområdena försvinner. Men det finns en allt större medvetenhet om att vi behöver naturen för att må bra både fysiskt och psykiskt. De gröna miljöerna skapar balans och det är en basförutsättning för att vi ska orka prestera på våra jobb.

Nedstängningen av samhället och den sociala isoleringen har också skapat ett uppdämt behov av att få ta del av olika kulturevenemang. Lotta Sundell förutspår att det kan bidra till att skapa nya trender i stadsplaneringen.

- När vi väl får börja umgås på ett normalt sätt igen tror jag att det kommer finns en stor efterfrågan på olika tillställningar som konserter, teatrar och bio. Då gäller det att kulturen får ta plats i staden. Det har fått stryka på foten lite grand eftersom många vill att det ska vara tyst efter klockan tio på kvällen.

- Mina kollegor på White har tagit fram en stadsdelsatlas för stadsdelen Sofielund i Malmö och staden har nu lagt fram ett planprogram där det finns en kulturljudzon inskriven. Kulturen ska få låta. Det är något vi borde sträva mot att man faktiskt får använda de gemensamma utrymmena. Allt för att få en mer levande stad när vi får återgå till det normala igen, säger hon.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer