Hett med brandklassat trä

 
Hett med brandklassat träThomas Bengtsson, vd för Woodsafe ser ljust på framtiden. Foto: Susanne Bengtsson I takt med att trä växer som byggmaterial ökar också efterfrågan på brandskyddat trä. Woodsafe, som är specialiserade på brandimpregnering, har satsat på en utbyggnad av sin fabrik i Västerås.
– Vi kommer minst att kunna tredubbla vår produktion, säger vd Thomas Bengtsson.

Trä är hett – i dubbel bemärkelse. Dels som ett hållbart byggmaterial, dels som brännbart material som avger mycket värme vid brand.

I takt med att det byggs fler höga trähus och att offentliga byggnader som skolor, arenor, köpcentrum och kontor byggs helt eller delvis i trä ökar också kraven på brandskyddat trä eftersom höga träfasader och väggbeklädnader i offentliga utrymmen måste brandsäkras.

Det finns tre sätt att brandskydda trä; genom imgregnering, med brandskyddsfärg (passivt brandskydd) eller med sprinklers i byggnaden.  

Woodsafe har specialiserat sig på brandimpregneringsprocessen, och de har känt av den ökade efterfrågan på brandskyddat trä. I fjol tog Woodsafe beslutet att bygga ut sin fabrik i Västerås.

– Det senaste året har vi investerat mer än 24 miljoner på anläggning och effektivisering, säger Woodsafes vd Thomas Bengtsson.

I år togs den utbyggda och totalt 10 000 kvadratmeter stora fabriken i drift.

– Vi säljer inget trä själva utan våra kunder är de stora trävaruleverantörerna som anlitar oss för impregneringsprocessen.

Till fabriken i Västerås skickas plankor, brädor och reglar för att behandlas innan de levereras vidare till byggprojekten. Leverans kan ske via lastbil, tåg eller fartyg. Även plywood kan brandskyddas i fabriken, men inte allt för stora fasadelement.

I fabriken finns två industriellt styrda vakuumtryckautoklaver, så kallade tuber, för impregnering på plats. Den största är 13 meter lång och 2 meter bred.

– Vi tar emot i snitt fem nya projekt per dag från främst Sverige och Norge. Hela processen, från dörr till dörr, tar cirka en vecka. I den utbyggda fabriken räknar vi med att tredubbla vår produktion.

Virket som ska brandskyddas placeras i ett liggande tryckkärl som tillsluts. Luften sugs ut ur kärlet och man tillsätter brandimpregneringsvätskan, som består av bland annat borsyra och fosforsyra, under konstant vakuum. Processen övergår sedan i ett högt tryck där brandskyddsmedlet pressas in i trät.

Processen är helautomatiserad, ett datorprogram räknar ut hur mycket brandskyddsvätska som ska tillsättas. Ask och björk är exempel på träslag som suger mycket vätska, medan det går åt mindre mängd till lärk och ek.

– Det som är en fördel med impregnerat trä är att materialet blir skyddat på alla sidor och ända in till kärnan, till skillnad mot färg som lägger sig som ett ytskikt. Dessutom blir trät brandsäkert redan under byggperioden, säger Thomas Bengtsson.

Fabriken har en hög säkerhetsnivå och tryckkärlen är placerade i en bassängliknande konstruktion.

– Det är en säkerhetsåtgärd ifall vi skulle få ett läckage. Men det är inga giftiga kemikalier vi använder och vi får knappt något spill alls eftersom vätskorna återanvänds om och om igen.

Att kunna uppvisa certifieringar och typgodkännanden är viktigt för Woodsafe. Thomas Bengtsson har varit i branschen sedan slutet av 90-talet och är drivande vad gäller både utveckling och utbildning inom just brandskyddat trä, där Woodsafe tagit en framträdande roll. Han menar att få andra branscher accepterar så bristfällig dokumentation, samt att omsättningen av träprodukter med felaktig prestanda och bristande och vilseledande dokumentation ökar.

– Det finns fler aktörer än prövade produkter på marknaden. Vi menar att det är viktigt att beställare och inköpare tar sakliga beslut utifrån brandklass, certifieringar och prislapp. Byggherren har det yttersta ansvaret av byggnadens brandskydd och ska kunna kräva prestandadeklaration, CE-märkta och typgodkända produkter där brandbeständiga egenskaper framgår.

Svenskt Trä är en av de branschorganisationer som driver utvecklingen för att få till ett EU-samarbete inom brandskyddat trä för att samordna testmetoder och kontrollsystem.

– Det kommer in fler nya aktörer på marknaden, men det finns inget sammanhållet system där vi kan bedöma kvalitet och beständighet, och olika certifieringar täcker in olika områden. Det finns svagheter i systemet som gör det svårt för kunden att veta vad de köper, säger Björn Källander, chef för standardisering och forskning.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer