Hem
 

Här är de hetaste Stockholmsbyggnaderna 2023

 

3 Maj 2023

Här är de hetaste Stockholmsbyggnaderna 2023Skrönan. Foto: Bara bild
Juryn har utsett de tio finalisterna till utmärkelsen "Årets Stockholmsbyggnad 2023". I början av juni presenteras vinnaren. 
Stockholms stads tävling Årets Stockholmsbyggnad anordnas i år för fjortonde gången. Tio finalister har valts ut av en jury som utgått från projektens arkitektur, hållbarhet, innovation och betydelse för Stockholm.

Nu börjar omröstningen – där alla får delta. Röstningen pågår till och med den 25 maj. Vinnaren presenteras den 7 juni.
Här är finalisterna:
1.  Cederhusen är ett av de största trähusprojekten i världen i innerstadsmiljö med 245 bostäder och cirka 21 500 kvadratmeter ljus bruttoarea. Det är också Stockholms första stora flerbostadshus i massivträ vilket givetvis är av klimatekonomisk betydelse. Kvarteret Bologna är projektets första etapp. Även om husen avviker från Hagastadens gestaltningsprogram i fråga om material, ansluter de till principerna med hög och markerad sockelvåning och ett tydligt avslut uppåt. Genom att husen är klädda med spån på alla delar, blir intrycket också mycket homogent.

2. Campus Birka. Studentbostäderna i Björkhagen står på sin plats med självklar värdighet. Det spartanska programmet – 166 små studentbostäder – har format tre tydliga och klara volymer med arkitektonisk särprägel. Punkthuset med det uttrycksfulla teglet, ett ramverk i betong samt den välproportionerade helheten ger värde åt läsningen i alla skalor, där inte minst den bland punkthus så ofta ringaktade mellandistansen fått sina kvaliteter. De relativt låga lamellhusen är klädda i trä och har ett ramverk i trä som inramar den loftgång som även ger utrymme för social samvaro.

3. Kvarteret Drevkarlen 9 är ett hus från 1962, ritat av Backström och Reinus, och ursprungligen uppfört som ett så kallat pensionärshem. Huset byggdes på 1990-talet om till vårdboende, delvis på bekostnad av sina ursprungskvaliteter. I och med renoveringen återfår byggnaden sin ursprungsfunktion som seniorboende, det vill säga ett flerbostadshus med lägenheter för äldre. Ombyggnaden påverkar framför allt dess inre delar, men även fasadens ursprungliga kvaliteter har återtagits. Det är ett hus med betydande kvaliteter i sin ursprungsarkitektur som nu fått ett längre liv tack vare varsamma insatser.

4. Folkungagatan 44. Vasakronans kontorshus på Folkungagatan är beläget intill Katolska domkyrkan. På platsen för detta hus låg tidigare en byggnad för Skatteverket från 1978. Det nya huset öppnar upp sig mot Folkungagatan och Medborgarplatsen med publika ytor i bottenvåningen. Förutom kontor rymmer de 22 000 kvadratmetrarna också restaurang- och konferenslokaler. Arkitekturen bärs upp av fasadens vackert patinerade mässing vars grunda men effektiva relief rimmar såväl med kyrkan intill som med de stora kontorshus som präglar området i stort.

5. Kabelverket 7. Älvsjöstaden är ett stort utvecklingsområde som kommer att få mer än 1 700 bostäder samt verksamhetslokaler med mera då det står klart. Kabelverket 17 ligger längs Kabelverksgatan i områdets östra del. De 129 hyresrätterna är fördelade på tre byggnader, två lägre hus och ett högt hus i 20 våningar. Tillsammans bildar de, med den bevarade delen av Ericssons kabelfabrik, ett öppet kvarter. Husens placering och enkla former följer de befintliga industribyggnadernas riktning och form. De nya byggnaderna tar upp industribyggnadernas estetik genom det gula teglet, rutnätsmönstrade reliefer i fasad och generösa fönster med spröjs.
6. De sex husen i kvarteret Skrönan rymmer 114 kooperativa hyresrätter. Inom området finns även ett skifferklätt servicehus med gemensamhetslokal och återvinning. Bostadshusen tangerar funktionalismens formspråk med släta ytor och balkonger över hörn. Detta blir särskilt påtagligt i de södra husen vars rundade hörn ger dem en nätt elegans, något som förstärks av deras ljusare kulör. Husen har likt beställaren SKB:s många andra projekt gedigna entrépartier i ek. Den gemensamma utemiljön bjuder de boende på många möjligheter och bebyggelsen är väl förankrad i terrängen.

7. Teaterparken är en upprustning av en äldre friluftsteater som nu fått nya tillskott såsom en skatepark för nybörjare, lekplatser, sittplatser och promenadstråk. Att naturen till stora delar lämnats orörd vittnar om att detta är en park som skapats i en tid med fokus på resurshushållning och miljöhänsyn. Amfiteatern utgår från platsens naturliga skålform och skådespelen kommer här att utspela sig med den nya staden som fond. Tilläggen är robusta och användarvänliga vilket gör att parken har goda förutsättningar att både bli flitigt använd och åldras väl.

8. Projektet Trilling innehåller 383 studentbostäder fördelade på tre byggnader. De relativt långa byggnadskropparna bryts välförtjänt ned genom en förskjutning både i sidled och höjdled. Det frejdiga måleriet vibrerar av femtiotal och fungerar väl tillsammans med de stora fönstren. Tillsammans formar de en rik och festlig miljö som andas studentboende i dess bästa bemärkelse. Husen är byggda av träelement och putsade utan synliga skarvar.

9. Villa Mälarhöjden. Det allra mest intressanta med de två hus som byggts på ömse sidor om den gamla villan i Hägersten är att de byggts som byggemenskaper. De är alltså byggda i egen regi av de boende. Huset till vänster rymmer en större och en mindre lägenhet, medan det till höger är uppdelat på tre bostadsenheter. Arkitektkontoret som ritat husen har också varit drivande i arbetet med byggemenskaper i Sverige. Arkitekturen är reducerad men nätt i sina proportioner. Tillsammans med ursprungshuset bildar de nya byggnaderna en tydlig enhet, som flyglar till den äldre villan i centrum. Byggnadernas uttryck kontrasterar mot det befintliga och blir tydligt avläsbara som ett nutida tillägg.

10. Midsommarkransens nya grundskola för 1 000 elever visar på den prefabricerade betongens möjligheter att skapa uttrycksfulla fasader. Den ljusa sandstenskulören stämmer väl mot den äldre brandstationen i rött tegel som också ingår i skolan. Fasadernas djupa relief ger huset en massiv karaktär och befäster dess betydelse som stadsdelens huvudbyggnad. Entréerna utmärker sig med ljus betong vilket bidrar både till orienterbarhet och anknytning till brandstationens portiker. Den stora byggnaden är väl inpassad mellan brandstationen, som nu bland annat inrymmer matsal, och en kulle med bevarad vegetation. Den nya byggnaden har också fått detaljer som påminner om äldre skolbyggande, till exempel den analoga klockan och sexkantiga fönster vid entréerna.





3 Maj 2023

 
 

Relaterade artiklar

Mest lästa

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen
 
 
 

 
 

Genom att surfa vidare på byggfakta.today och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om ditt besök. Läs mer i vår policy.