Covid-19 och entreprenaden

 
Covid-19 och entreprenadenCovid-19-pandemin påverkar näringslivet och hela samhället på ett negativt sätt.
Byggbranschen är förstås inget undantag. Brist på material och arbetskraft är några effekter som pandemin för med sig.
Många bygg- och anläggningsprojekt skjuts nu på framtiden på grund av det osäkra ekonomiska läget. I den här krönikan berör jag den kanske vanligaste konkreta frågeställningen som pandemin ger upphov till i pågående entreprenader.

Som advokat verksam i byggbranschen får jag nu för tiden ofta frågor från företag om hur de ska hantera olika situationer som uppkommer i kölvattnet av covid-19-pandemin. Inte sällan rör frågorna hinder i entreprenad på grund av exempelvis svårigheter att få tag i rätt material eller att hitta lämplig arbetskraft. I det följande redogör jag för övervägningar som ofta aktualiseras i sådana situationer. Framställningen görs med utgångspunkt i branschens standardavtal AB 04 och ABT 06.

Många frågor knyter an till det juridiska begreppet force majeure. Begreppet används för att beteckna yttre omständigheter som gör det omöjligt för en avtalspart att fullgöra ett avtal, vilket den avtalsbundna parten därför inte kan lastas för. Det finns flera olika bestämmelser i AB-avtalen som kan aktualiseras i force majeure-situationer. Bestämmelsen om hinder är en sådan.

Reglerna om hinder i AB-avtalen ger entreprenören rätt till förlängning av kontraktstiden i vissa hindersituationer. En sådan situation är epidemi. Eftersom covid 19 är klassificerad som en pandemi, vilket per definition är en epidemi som spritt sig över stora områden, är covid-19 följaktligen en epidemi i AB-avtalens mening. Spridningen av covid-19 kan därmed utgöra ett sådant hinder som ger entreprenören rätt till tidsförlängning. För att så ska vara fallet måste hindret vara orsakat av epidemin. Som entreprenör måste man därför kunna visa hur det uppkomna hindret har anknytning till spridningen av covid-19. Om sådan anknytning finns får avgöras från fall till fall. Det kan exempelvis vara fråga om att verksamhetskritisk personal har insjuknat i covid-19 eller att epidemin på annat sätt vållat svårigheter för personalen att ta sig till eller utföra arbete. Det kan också vara fråga om uteblivna leveranser av material på grund av covid-19-relaterade problem hos leverantörer.

En annan situation som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning är om myndighetsbeslut har medfört allmän brist på material eller begränsning av arbetskraft. Det är dock inte i sig tillräckligt att entreprenörens materialleverantör inte kan hålla avtalade leveranstider på grund av att gränser stängts och leveransflöden avbrutits. För att rätt till tidsförlängning ska föreligga förutsätts att ett myndighetsbeslut har orsakat allmän brist på material. Om det är möjligt för entreprenören att få tag i material via andra leverantörer föreligger inget hinder i regelns mening.

För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning på grund av ovan nämnda hinder måste entreprenören typiskt sett underrätta beställaren. Underrättelsen bör alltid ske i skrift för undvikande av oklarheter, och den ska ske utan dröjsmål. Av den anledningen brukar jag rekommendera entreprenadbolag att ta fram mallar för underrättelse av hinder i olika situationer, såsom den nu rådande pandemin. Genom att anmäla hinder kan entreprenören undgå förseningsvite eller skadestånd om vite inte är avtalat. Dock ger inte ovan nämnda regler entreprenören rätt till ersättning för kostnader på grund av hindret.

Som nämndes inledningsvis skjuts många bygg- och anläggningsprojekt på framtiden i dessa osäkra tider. För beställare av entreprenader som redan pågår kan frågan uppkomma om möjligheterna att avbryta eller ”pausa” entreprenaden. Någon sådan rätt föreskrivs dock inte i AB-avtalen. Om beställaren ändå skulle beordra ett stillestånd i entreprenaden bör entreprenören därför anmäla hinder på samma sätt som beskrivits ovan. I det fallet är entreprenören, utöver tidsförlängning, även berättigad till ersättning för den kostnad hindret orsakar. För det fall beställaren inte betalar enligt avtalet har entreprenören typiskt sett rätt att häva avtalet.

Daniel Orrö, advokat på Advokatfirman Delphi

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer