Byggslakten kan kosta över 1000 miljarder

 
Byggslakten kan kosta över 1000 miljarderFoto: Getty Images Om byggkrisen fortsätter och inga åtgärder sätts in kan Stockholms- och Uppsala län få se ett aggregerat produktionsbortfall under åren fram till 2030 på motsvarande 343 miljarder kronor. Beräknat på hela landet visar samma scenario ett produktionsbortfall på över 1000 miljarder kronor. Utöver att bostadsbristen kommer att förvärras kommer sysselsättningen att minska kraftigt i den breda byggsektorn.

 Stockholms Handelskammare presenterar idag rapporten ”Notan för byggkrisen” som tagits fram tillsammans med WSP. Analysen utgår från Boverkets egen bedömning av bostadsbehovet och kostnaderna räknas fram genom att ställa behovet av nya bostäder mot två krisscenarier över bostadsbyggandet. Byggsektorn är sammanflätad med andra närliggande branscher vilket gör att en bred nedgång får ringar på vattnet i den övriga ekonomin. Rapporten försöker därför att beräkna de samlade kostnaderna i hela samhället.

Bara under 2024, som är prognosens värsta år, beräknas produktionsbortfallet i Stockholmsregionen uppgå till 30 miljarder i det mildare scenariot. I det djupare krisscenariot är bortfallet som störst först år 2027 och uppgår då till hela 49 miljarder.

- I vårt värsta scenario som för tankarna till 90-talskrisen kommer stora delar av byggbranschens arbetskraft att lämna yrket och vi får en utdragen kris. Vi riskerar ett aggregerat produktionsbortfall på 1000 miljarder kronor under åren fram till 2030. Krisen kommer att fördjupa problemen på bostadsmarknaden och därför behöver partierna nu samla sig över blockgränserna och förhandla fram reformer som gör skillnad både på kort och lång sikt, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

I Stockholms Handelskammares två scenarier beräknas det aggregerade produktionsbortfallet under åren 2023–2030 att bli 165 respektive 343 miljarder kronor bara i huvudstadsregionen. Motsvarande bortfall i riket väntas bli 413 respektive 1 060 miljarder kronor under samma tidsperiod.

I det mildare scenariot beräknas den negativa sysselsättningseffekten att kulminera under 2024. Tappet i Stockholmsregionen beräknas då till 33 000 färre sysselsatta jämfört med om bostadsinvesteringarna hade varit i linje med bostadsbehovet. I det värre scenariot dröjer det fram till 2027 innan arbetsmarknaden når botten med 55 000 färre sysselsatta än om byggtakten följt bostadsbehovet.

Om byggbranschen slås ut sprider det sig till andra närliggande branscher. Det drabbar sysselsättningen och den specialiserade kompetensen i hela landet. Om den här kompetensen försvinner kan vi få ett scenario där det blir betydligt svårare att växla upp byggandet när konjunkturen väl vänder och efterfrågan kommer tillbaka. Det går inte att understryka nog att det är tid för politisk handlingskraft, säger Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare

- Byggkrisen förstärker behovet av reformer som ger en mer välfungerande bygg-och bostadsmarknad. Agerar politikerna med handlingskraft direkt kommer vi ur krisen med bättre förutsättningar att ge människor tillgång till bostäder – väljer man att sitta still blir bostadssituationen ännu värre än vad den är idag, säger, Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen