17 försvarsanläggningar kan behöva byggas ut

 
17 försvarsanläggningar kan behöva byggas utFoto: Getty Images Sverige slöt nyligen ett avtal om försvarssamarbete med USA, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA-avtal). I ett memo går forskare från FOI igenom avtalets bakgrund, innehåll och möjliga konsekvenser och utbyggnader av försvarsanläggningarna.

Den 5 december 2023 undertecknade Sveriges och USA:s försvarsministrar DCA-avtalet. För att det ska träda i kraft krävs att riksdagen godkänner det och beslutar om de författningsändringar som behövs för att genomföra avtalet. Detta beräknas ske under slutet av 2024.

– DCA gör det enklare för amerikanska militära styrkor att uppträda i Sverige. Dels under övningar eller vid skarp verksamhet, och de får även lagra materiel och förnödenheter för sina behov på svenskt territorium, säger Robert Dalsjö, överingenjör på FOI.

DCA-avtalet följer en amerikansk standardmall för sådana avtal. DCA-avtalet omfattar 30 paragrafer och är likt det som USA har med de övriga nordiska och baltiska länderna.

– De flesta paragraferna gäller odramatiska men viktiga formaliteter. Som den amerikanska personalens, deras anhörigas och leverantörers rättsliga status när de är i Sverige. Avtalet ger även amerikanerna tillträde till 17 överenskomna svenska militära anläggningar och områden samt rätt att transportera, förvara och förhandslagra militär utrustning och förnödenheter där. Inom dessa områden får amerikanerna avgränsa en del för exklusivt amerikanskt bruk och där även uppföra byggnader. Det skulle då kunna handla om att inom flygflottiljens redan instängslade och avspärrade område avsätta något hörn för amerikanskt bruk och där bygga ett förråd med särskilt stängsel runt, säger Robert Dalsjö.

Samtliga överenskomna anläggningar och områden finns i en faktaruta nedan.

Alla eventuella bygg- och anläggningsarbeten inom de exklusiva områdena ska ske på amerikansk bekostnad och med svenskt bygglov. USA måste också i förväg underrätta den svenska Försvarsmakten om typ och mängd av materiel som ska lagras eller transporteras.

Jämförelse med Sveriges grannländer

Finland har slutit ett nästan likalydande avtal och har listat 15 anläggningar och områden, Litauen 13, Norge 12, och Danmark, Estland och Lettland vardera 3. Norge har nyligen utökat antalet områden från 4 till 12.

– Sverige och våra grannländer vill sänka trösklarna för att få besök av amerikanska styrkor. Det är farliga tider nu och små länder behöver kunna få hjälp och stöd snabbt, säger Robert Dalsjö.

Sedan DCA-avtalet skrevs under har det i debatten hörts oro för att avtalet ska leda till så kallade Natobaser med stora mängder utländska soldater. Det finns även de som hoppas på att USA ska placera permanenta trupper i Sverige.

– Båda de antagandena bygger på en felaktig föreställning om att USA har ett överskott på militära resurser som man vill placera ut hos allierade. I verkligheten har det amerikanska försvaret ett underskott på tillgängliga militära förband. Dessa förband vill USA helst inte låsa fast på permanenta baser utomlands, säger Robert Dalsjö.


 
Överenskomna anläggningar och områden

  • Revingeheds regementsområde
  • Ravlundas militärläger och övningsområde
  • Ronnebys flottiljområde
  • Halmstads regements-/flottiljområde
  • Kvarns militärläger och övningsområde
  • Såtenäs flottiljområde
  • Kristinehamns regements- och övningsområde
  • Visbys regements- och övningsområde
  • Bergas regements- och övningsområde
  • Uppsalas flottiljområde
  • Älvdalens militärläger och övningsområde
  • Härnösands hamn och övningsområde
  • Östersunds militärläger och övningsområde
  • Bodens regements- och övningsområde
  • Luleås flottiljområde
  • Vidsels flygplats och testområde
  • Kirunas militärläger och övningsområde

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen