Hem
 

119 miljoner för två års fördröjning

 

30 Jul 2024

119 miljoner för två års fördröjningJan Ytterborn, Partner, Strategisk Arkitektur. Utdragna detaljplaneprocesser är mer regel än undantag i många kommuner. Men prislappen för överklaganden och förseningar är svindlande. En process som förlängs i två år kostar 119 miljoner, enligt en undersökning som genomförts av Strategiskt arkitektur.

Detaljplaneprocesser blir ofta långa och kostsamma. Det fördyrar både bostäder och kommersiella fastigheter. Vad är det egentligen som driver kostnaderna och hur gör man för att få till en kostnadseffektiv planprocess? På seminariet under Almedalsveckan presenterade arkitektbyrån Strategisk arkitektur sina slutsatser från rykande färsk utredning om vad som driver detaljplanekostnader framtagen i dialog med flera av Sveriges största fastighetsägare.

Genomsnittstiden för enbart detaljplanearbetet hamnar på 4,5 år och mediankostnaden beräknas till 7,5 miljoner. Men en fördröjning på två år innebär stora konsekvenser för den slutgiltiga prislappen för utvecklaren.

Ett snittprojekt i undersökningen landar på 42250 BTA. Om detaljplaneprocessen förlängs med två går det loss på 119 miljoner i merkostnader för utvecklaren. Vilket motsvarar en ökning med 6 procent. I det ingår bland annat räntekostnader och riskkostnader för att inte komma i gång, enligt Jan Ytterborn, Partner, Strategisk Arkitektur.

– När man gör matematiken och multiplicerar ytan med vad det kostar att bygga och lägger till ökningen med sex procent då får vi fram de här horribla 119 miljonerna. Den här ökningen i procent gäller för alla projekt. Det är en evidensbaserad analys för kostnaderna, säger han.

Var det något du reagerade på när du såg resultaten av undersökningen?

– Ja, att fördyrningen blir så oerhört mycket högre än jag trodde. Det är chockerande. Det är inte undra på att det är dyrt att bygga och att väldigt få har råd att köpa nya lägenheter. Det ena driver det andra. De ökade kostnaderna tas ut på slutkund. Det är ett samhällsperspektiv och vi måste bygga mycket snabbare.

Vad har du kommit fram till som kan leda till att man effektivisera detaljplaneprocessen?

– Det är att jobba med en väldigt tidig dialog som inbegriper medborgare, intresseorganisationer, utvecklare och kommun. Och där man har respekt för den samskapande processen i det gemensamma arbetet med visionen. Där bjuds alla in och man får tycka till om bilder, texter och slutresultatet. Det är en lärande process som bidrar till att alla inblandade blir mycket klokare. Ofta ser man inte de andras perspektiv. Nyckeln till ett lyckat projekt är att man förstår varandras verkligheter. Både tidsmässigt men också kvalitetsmässigt. Det handlar inte om att göra allting snabbare. Utan det ska både vara snabbt och rätt.

Varför är det inte fler som arbetar på det sättet?

– Jag skulle tro att det handlar om rädsla. Man försöker göra det man själv är bra på och vågar inte bjuda in. Alla pratar samskapande men ingen gör det på riktigt. Det finns för få som oss som är duktiga på att projektleda. Vi kommer utifrån och är varken byggaren eller kommunen. Vi är en neutralpart som integrerar mellan medborgare, kommun och utvecklare, säger Jan Ytterborn.

Och det finns onekligen mycket lärdomar att ta del av från olika kommuners arbete runt om i landet. Skillnaderna i tid och kostnad är stora. Om man tittar på kostnad på detaljplanerad och bygglovsbeslutad bostad så varierar det från 22 093 kronor per kvadratmeter i Karlstad till 505 629 kronor i Huddinge. Det är en enorm spännvidd.

Kommuner som är bäst på att hålla ledtiderna är Trosa, Kalmar och Gävle enligt Ledtidsindex från 2023.  

 

30 Jul 2024

 
 

Relaterade artiklar

Mest lästa

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen
 
 
 

 
 

Genom att surfa vidare på byggfakta.today och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om ditt besök. Läs mer i vår policy.