Hem
 

"Vi måste sluta riva"

 

17 Jan 2024

Vi måste sluta rivaFoto: Hanna Franzén, Boverket. Hon är Sveriges första Riksarkitekt med hela landet som arbetsfält. Helena Bjarnegård tillträdde tjänsten på Boverket 2019. Men vad gör hon egentligen?

Det blev en stor nyhet när Boverket 2019 tillsatte landets första, ordinarie riksarkitekt. Tjänsten gick till Helena Bjarnegård och i samma veva aviserade förra regeringen att hon även blev ordförande i Rådet för hållbara städer.

Hon är i grunden landskapsarkitekt utbildad vid SLU Ultuna och Alnarp men egentligen var det lite av en slump att hon halkade in på yrkesbanan inom arkitektur.

– Jag gick och utbildade mig till civilingenjör men bestämde mig för att ta ett sabbatsår. Jag ville testa något annat och kom in på utbildningen för landskapsarkitektur. Redan efter någon vecka insåg jag det var det här jag ville hålla på med, säger Helena Bjarnegård.

Efter några år som landskapsarkitekt, bland annat på White arkitekters stadsplanerings- och landskapsavdelning i Göteborg och som styrelseledamot på företaget blev hon Stadsträdgårdsmästare i staden.

Sista året i Göteborgs stad ansvarade hon för en utredning om strategisk styrning av stadsutveckling som så småningom blev en pusselbit i den stora omorganisationen i staden.

Som en liten kuriosa kan nämnas att hon utsågs av Sveriges Arkitekter till Årets kollega och den sociala kompetensen är säkerligen en tillgång när hon ska samordna nätverk och styrgrupper inom sitt uppdrag som Riksarkitekt. Och då är vi tillbaka vid den inledande frågan:

Vad gör en riksarkitekt?

– Uppdraget är att verka för att aktörer runt om i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla miljöer som är långsiktigt hållbara, användbara och berikande för oss som människor. Som riksarkitekt är jag exempelvis ordförande i det nationella ”Rådet för hållbara städer” som består av tolv myndighetschefer, en landshövding och en person från SKR. Det är ett stort arbete som vi gör tillsammans på nationell nivå, säger Helena Bjarnegård.

Det låter väldigt stort och omfattande. Hur gör du för att inkludera hela landet i arbetet?

– Det är inga konstigheter att vi jobbar mot hela landet. Det gör vi i alla uppdrag på Boverket och även i andra statliga myndigheter. När vi tar fram kunskapsstöd och vägledningar gör vi det med alla kommuner i åtanke. Vi ordnar nationella konferenser, seminarier och bygger stora nätverk med landets regioner och länsstyrelser som i sin tur arbetar direkt mot kommunerna runt om i landet. Vi har även egna nätverk med universitet och högskolor och landets samtliga stadsarkitekter.

Vilken typ av frågor arbetar ni med?

– I starten av arbetet fick vi uppdrag från regeringen att ta fram vägledning för hur man ska bygga skolor och vårdlokaler. Vi har också tagit fram stöd för hur man styr kvalité i offentlig upphandling och vägledning som handlar om hur kommuner kan arbeta med arkitektur och stärka såväl kvalitét som hållbarheten i den byggda miljön. Det är exempelvis bra om kommunerna har en arkitekturpolicy som fullmäktige fattar beslut om för då blir det ett övergripande styrdokument för hela kommunen. För planering, byggande och förvaltning.

Tjänsten tillsattes 2019 vilka konkreta resultat ser du av arbetet sedan dess?

– Vi har byggt stora nätverk över hela landet där det nu är många som arbetar med de här frågorna inom det offentliga. Det kan vi exempelvis se i våra undersökningar som visar att nu är samtliga regioner i landet aktiva i arbetet och över hälften av landets kommuner har tagit fram egna arkitekturpolicies. För att det ska bli ett tydligare resultat på marken behöver vi nu även få med de privata fastighetsägarna och andra näringslivsaktörer i arbetet. Det är nästa steg.

Hur implementerar man "Gestaltad livsmiljö" som är den nationella policyn för arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö i praktiken ute i kommunerna?
– Vårt uppdrag är att jobba med främjande insatser till offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. I vägleder kring att man ska använda kommunens samtliga verktyg för planering, byggande och förvaltning. Steg ett kan vara att ta fram en arkitekturpolicy i kommunen. I planprocessen kan plan- och bygglagen kan användas på bättre sätt och det har vi tagit fram vägledning för, säger hon och fortsätter:

– Sedan ska man inte glömma hur viktig offentlig upphandling är och inte minst markanvisningsprocessen. Vi ser att allt fler kommuner använder sig av markanvisningstävlingar och liknade där man också ställer krav på rumsliga kvaliteter och inte bara på kvantitet.

Finns det några bra exempel där det tillämpats?

– Varvsstaden i Malmö är ett fint exempel på hur man bygger om, lägger till och använder återbrukat material så långt det går och har skapat väldigt fina miljöer, säger hon och fortsätter:

– Andra goda exempel är Karlstad som blev årets arkitektur kommun igen för tredje året i rad, vilket är fantastiskt. Där har man byggt ett fint allaktivetshus i Kronoparken som är ett miljonprogramområde. Kulturhuset i Bergsjön i Göteborg är ett annat bra exempel där kommunen gjort en stor satsning som engagerat många olika aktörer att lyfta hela området.

Finns det något där du som riksarkitekt är kritisk till byggandet idag?

– Jag är kritisk till att vi fortfarande river så många byggnader i stället för att bygga om vid behov av ny användning. Detta är en av våra viktigaste miljöfrågor och den handlar även om det sociala perspektivet. Den redan byggda miljön består av redan förbrukade naturresurser, bundet kapital och även människors minnen. Ett annat problem är att det byggs så tätt att det inte finns plats för exempelvis skol- och förskolegårdar.

Vilket arbete utförs i Rådet för hållbara städer?

– Grundarbetet i Rådet handlar om att samordna mycket av det som görs på de olika myndigheterna. Exempelvis har Vinnova, Formas och Energimyndigheten tagit fram nya innovationsprogram för de kommande 10 åren som kallas Impact innovation.

– Vi har även ett stort fokusområde kring social hållbarhet och trygghet i den byggda miljö samt en spännande insats som kallas Visioner i norr som vi gör tillsammans med ett antal kommuner i Norrbotten och Västerbotten.

Vad gjorde att du blev intresserad av arkitektur?

– Arkitektur handlar om all byggd miljö som finns runt omkring oss i vår vardag och den byggda miljön är verkligen en av samhällets viktigaste frågor – det är vår livsmiljö! Hur vi planerar, bygger och förvaltar kommer att påverka människor och planet i hundratals år framöver. Vem är inte intresserad av arkitektur? säger riksarkitekten Helena Bjarnegård.

 

17 Jan 2024

 
 

Relaterade artiklar

Mest lästa

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen
 
 
 

 
 

Genom att surfa vidare på byggfakta.today och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om ditt besök. Läs mer i vår policy.