Vad är fel och vad är skadat?

I inledningen till AB 04 och ABT 06 finns en definition av vad som utgör fel i entreprenaden. Ett fel är, enligt den definitionen, en avvikelse som innebär att en del av entreprenaden inte utförts alls eller inte utförts på ett kontraktsenligt sätt. Avgörande för om det föreligger ett fel eller inte är därmed vad parterna har avtalat om beträffande hur entreprenören ska utföra entreprenaden. Om resultatet av entreprenörens arbete avviker från vad som har avtalats föreligger med andra ord ett fel.

Detta innebär bland annat att fel kan föreligga om entreprenadobjektet skadas under entreprenadtiden. Om exempelvis det nybyggda huset brinner upp på morgonen före slutbesiktningen kommer byggentreprenören inte att kunna prestera det han åtagit sig, och då föreligger fel i entreprenaden som denne har att avhjälpa genom att helt enkelt göra om arbetet i sin helhet.

Men om branden uppstår på morgonen efter slutbesiktningen är situationen annorlunda, givet att entreprenaden godkänts vid besiktningen förstås. Entreprenören har ju då fullgjort sina åtaganden mot beställaren. Även i det fallet kan fel i entreprenaden i och för sig föreligga om det visar sig att branden uppstått på grund av till exempel en undermåligt utförd elinstallation i huset. Själva felet är emellertid då begränsat till just den installationen.

Enligt AB 04 och ABT 06 har entreprenören som utgångspunkt en skyldighet att avhjälpa fel. Någon skyldighet – eller rättighet – för entreprenören att avhjälpa en skada, som inte utgör fel, föreligger däremot inte. I det senare exemplet är entreprenören alltså inte skyldig att utföra arbetet med att bygga upp huset på nytt. Eftersom branden uppkommit på grund av ett fel i entreprenaden kan entreprenören däremot bli skadeståndsskyldig mot beställaren för kostnaderna för att bygga upp ett nytt hus, med mera. En annan sak är att parterna i praktiken kan komma överens om att skadeståndet ska regleras genom att entreprenören gör om arbetet på egen bekostnad.

Ett annat belysande exempel kan vara att en rörmokare gör fel i sitt arbete med rördragning i en lägenhet i ett hyreshus och att detta fel under entreprenadtiden orsakar vattenskador i intilliggande lägenheter. Rörmokaren är då skyldig att avhjälpa felet med rören, men behöver däremot inte utföra arbetet med att åtgärda vattenskadorna. De skadade delarna av lägenheterna är nämligen, sannolikt, inte en del av entreprenaden. Om rörmokaren och fastighetsägaren kommer överens om att rörmokaren ska åtgärda vattenskadorna blir det istället fråga om ett tilläggsarbete, varvid en rimlig lösning kan vara att ÄTA-ersättningen kvittas mot fastighetsägarens rätt till skadestånd för den skada som rörmokarens fel orsakat denne (skadan motsvarar i vart fall kostnaden för tilläggsarbetet). 

Detta exempel sätter också fingret på en annan viktig skillnad mellan fel och skador i entreprenader. Skador ersätts genom skadestånd, och för anspråk på skadestånd gäller vissa snäva preskriptionstider enligt AB 04 och ABT 06. Eftersom vattenskadorna har framträtt under entreprenadtiden måste fastighetsägaren framställa ett skriftligt skadeståndsanspråk till rörmokaren senast inom tre månader från entreprenadtidens utgång (fastighetsägaren har dock rätt att framställa ett skadeståndskrav kvittningsvis senast inom en månad från det att rörmokaren framställer ett betalningskrav, t.ex. avseende ÄTA-ersättningen). Gör fastighetsägaren inte det har denne inte längre rätt till något skadestånd. Det kan alltså uppkomma en knepig situation för fastighetsägaren, om denne låter rörmokaren åtgärda vattenskadorna utan närmare eftertanke om vad detta innebär och hur saken ska hanteras.

Som sagt, gränsen mellan vad som är ett fel och vad som är en skada i en entreprenad är inte alltid helt självklar, men likväl kan den vara en avgörande faktor för vilket ansvar som entreprenören har och hur de ekonomiska frågorna ska hanteras.


     Av: Johan Lundgren, Senior Associate, Advokat, Advokatfirman Delphi