Sista etappen i studenternas nya stadsdel

Inför terminsstarten har över 400 studenter och forskare flyttat in i Akademiska Hus nya bostäder på KTH Campus.
Det är de första studentbostäderna som Akademiska Hus bygger och äger i egen regi.
De är också den avslutande etappen i den detaljplan som gjort att antal bostäder på campus på några år gått från 30 stycken till 900.

De sex nya husen ligger mitt inne på KTH Campus, vid Teknikringen, och har uppförts mellan befintliga byggnader. De nya byggnaderna har fått fasader i tegel för att harmonisera med de övriga tegelbyggnaderna inne på området.

Totalt handlar det om en sammanlagd yta på 13 000 kvadratmeter, som fått namnet Draconis. Av de 238 lägenheterna är de flesta duolägenheter som delas av två studenter med gemensamt kök och badrum, men här finns även en del tripletter och enrumslägenheter. Samtliga lägenheter hyrs ut till KTH.

– Vi vill värma om det kollektiva boendet därför är det flest duolägenheter. Det finns en omhändertagande tanke i det, att ingen ska vara ensam. De flesta som kommer att bo här är studenter och forskare från andra länder som kanske inte har ett socialt nätverk när de kommer hit, säger Susanne Malmgren, chef för studentlägenheter på Akademiska Hus.

Andra fördelar hon lyfter med delat boende är lägre byggkostnad, lägre driftskostnad och att det ger bostäder till fler.

– Vi vill utforska kollektivboende ännu mera, till exempel hur man utformar en lägenhet där sex personer bor tillsammans. Vi kommer att se mer av sådant boende i framtiden, säger Linda Teng, bostadsutvecklare på Akademiska Hus.

– Bostäder är helt avgörande för att skapa ett levande campus och det är något som vi jobbar hårt för, säger Sara Eriksson, gruppchef Fastigheter på avdelningen för Hållbarhet, Fastigheter och Service, KTH.

Totalt finns plats för 433 studenter och forskare. Fem av husen är bostadshus, det sjätte är en lokal för flexibla möten. Akademiska hus tänker sig att den ska bli en mötesplats som kan användas för allt från föreläsningar till filmvisning.

Akademiska Hus har satsat cirka 400 miljoner kronor i de sex nya husen. Det är de första studentbostäderna i landet som de äger och förvaltar själva.

– Vi ville förtäta här på campus och kände att det var ett projekt som vi ville ta hand om själva så att vi fick rådighet över planen, säger Susanne Malmgren.

Draconis är den sista delen i den omfattande satsningen på bostäder på campus. Sedan 2014 har antalet student- och forskarbostäder ökat från ett 30-tal till nästan 900 stycken.

– KTH har kämpat under många år för att få fler bostäder på området och den utveckling som nu skett är jättespännande att se och något vi är väldigt glada för. Med fler boende här finns det också underlag för mer service, något som kommer att hålla området levande och gynna både studenter och besökare, säger Sara Eriksson.

– Ja, KTH har frågat oss flera gånger varför det går så långsamt, men när vi väl kom igång gick det fort. Resan för hela utbyggnaden startade 2009 och sedan tog det 14 månader att få detaljplanen godkänd, säger Susanne Malmgren.

Hon säger att förklaringen till att det gick så snabbt till största delen berodde på att Akademiska Hus som byggherre, Stockholms Stad och Länsstyrelsen var samspelta och att studentbostadsfrågan drevs hårt inom samverkansprojektet Sthlm6000+.

Övriga byggherrar som byggt bostäder på campus är Elite Hotels, Byggvesta och Einar Mattssons.

Nu tar Akademiska Hus med sig erfarenheterna från Draconis och använda dem för att fortsätta bygga och förvalta studentbostäder runt om i Sverige.
– Man kan säga att bostäderna på KTH var vårt testlabb på hur man förtätar ett campus. Vi har bland annat lärt oss hur man anpassar nybyggnation efter befintlig så att det originella på varje plats ändå finns kvar, säger Linda Teng.

– Vi tar med oss många lärdomar, både positiva och negativa. Exempel är att vi fortsätter att bygga för kollektiva boendeformer – det säkrar en prisvärdhet för studenten. Ett annat exempel är att inte enbart bygga förråd enligt svensk standard eftersom många utländska studenter flyttar hit med liten packning och stannar högst ett år, säger Susanne Malmgren.

Ultuna och Rosendal i Uppsala, Norra campus i Umeå, Östra LTH i Lund är några exempel på projekt som Akademiska Hus bygger och sen kommer att förvalta.

– Vi skapa ledande kunskapsmiljöer och i det finns student- och forskarbostäder. Ibland byggs bostäder i kanten av campus och ibland förtätar vi i bebyggelsen, då vill vi behålla rådigheten.

Vad tänker du när du ser tillbaka på den utveckling som skett på KTH Campus de senaste åren?
– KTH Campus är det främsta campuset i Sverige som har genomgått en förvandling. Mycket tack vare att KTH som hyresgäst har varit drivande till att campus ska förändras och flera olika hyresgäster och funktioner ska berika campus. Från ett tekniskt universitet till ett campus med fem olika högskolor – KTH, Röda Korsets högskola, Operahögskolan, Dans- och cirkushögskolan – samt flera institut, utemiljösatsningar och boende. Det är fantastiskt, säger Susanne Malmgren.

Mellan de nya studentbostäderna och den befintliga byggnaden för Operahögskolan har en ny torgyta skapats för att ytterligare bidra till en attraktiv och levande campusmiljö, både för boende och övriga studenter.

 

Anna Sjöström 11 Sep 2019

• 

  17 försvarsanläggningar kan behöva byggas ut

  USA ställer nya krav.

• 

  NCC bygger ubåtskaj

  Ordervärdet uppgår till cirka 440 MSEK.

• 

  Storsatsar mitt i byggkrisen

  Nytt centrallager för byggmaterial.

• 

  Byggelement öppnar ny fabrik

  40 nya jobb och höga klimatambitioner.

• 

  De kan prisas för sina renoveringar

  Fem finalister klara.

• 

  Skanska får nytt miljardprojekt

  Bygger framtidens ortopedicentrum vid sjukhuset i Hässleholm.

• 

  De vinner Ung svensk arkitektur

  Fritidshus prisas.