Så låga är Riksbankstopparnas räntor

 
Så låga är Riksbankstopparnas räntorBild: Zmarta Bolåneräntan för privatpersoner är en av de viktigaste faktorerna som påverkar efterfrågan och byggandet av nya bostäder. Det kanske finns något att lära av de som faktiskt bestämmer över räntan. Jämförelsetjänsten Zmarta har gått till botten med hur låga räntor de fem ledamöterna i Riksbankens direktion har på sina privata bolån – i dag.

Precis som alla andra måste Riksbankens fem direktionsledamöter förhandla räntor med bankerna. Men vilka räntor har de i dagsläget? Det har Zmarta beräknat genom att gå igenom historiska Riksbanksdokument och jämfört uppgifterna med bankernas listräntor.

Känt är redan att samtliga har rörlig ränta sedan i februari. Men även rörliga räntor är bundna och justeras var tredje månad. Fyra av fem direktionsledamöter har dessutom fler än ett bolån, ofta med olika villkorsändringsdagar (dagen när räntan binds om). Så för att kunna lägga hela räntepusslet har vi varit tvungna att räkna ut när den kan infalla för respektive lån.

Riksbankschefen har prutat ner räntan

Genomgången visar att Riksbankschefen Erik Thedéen har tuffat till sig i ränteförhandlingarna. Under hösten ser han ut att ha lyckats utöka sin ränterabatt kraftigt från strax över 1 procent i februari upp till och med 1,74 procent i oktober. Han ser därmed ut att vara den som har lägst ränta på ett enskilt lån: 2,5 procent.

Anna Seim har lägst snittränta


Erik Thedéen är däremot bara nummer två när det gäller lägsta genomsnittsräntan för samtliga lån. Här är det i stället Anna Seim som ser ut att ha lyckats bäst. Hennes snittränta bör nu vara nere på 2,64 procent, jämfört med Thedéens 2,71 procent. Trea på samma lista är Aino Bunge som ser ut att ha lyckats pruta till sig en snittränta på 2,87 procent. I andra änden återfinns Anna Breman med ett snitt på 3,04 procent.

– Det här visar att även ränteproffsen tjänar på att jämföra räntor. Det tycker jag att alla som har lån bör göra med jämna mellanrum. Det kan spara många tusenlappar i slutänden, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Två ledamöter går miste om fullt ränteavdrag

Störst ränteutgifter har Aino Bunge som från och med juni måste betala närmare 21 000 kronor – varje månad. På ett år innebär det cirka 250 000 kronor. Därmed går hon miste om fullt ränteavdrag, där gränsen går vid 100 000 kronor per person och år. Det gör även Anna Seim som har direktionens nästa högsta ränteutgifter (se tabell nedan). Hon är samtidigt den som amorterar mest, närmare 9 000 kronor per månad tillsammans med sin make. Hon är också den enda av de fem ledamöterna som har en belåningsgrad över 50 procent. Med största sannolikhet äger hon fler än den bostadsrätt hon är skriven på, annars skulle hennes belåningsgrad ligga på cirka 100 procent.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen