Så får vi motståndskraftiga städer

 
Så får vi motståndskraftiga städerBild: Kamensky Arkitektur Förtätning av städerna sker ofta på bekostnad av grönskan. Men för att skapa motståndskraftiga städer krävs en  större medvetenhet i planeringsstatidet, enligt arkitekten Joakim Kaminsky.

Stadsplaneringen har länge präglats av ett ganska enkelspårigt synsätt där man utgått från att få in fler bostäder på mindre yta. Det är hållbart på ett sätt eftersom man utnyttjar ytan maximalt. Men det har varit på bekostnad av allt annat, menar Joakim Kaminisky, delägare Kjellgren Kaminsky.

- Jag tror det är viktigt att vi inte glömmer bort de gröna aspekterna i samhällsbyggandet. Det går att bygga ekologiskt tätt med en hög kvalitet på de gröna ytorna som finns. Du kan få in en större artrikedom om du har en blomsteräng i stället för en klippt gräsmatta. Du kan erbjuda mötesplatser eller odlingar som kan samlas kring och som gör att ytan blir mer tillgänglig. Även en grön yta kan göras tät, säger han

För att lyckas med förtätningen behöves ett bredare angreppssätt med flera olika kompetenser involverade. På arkitektkontoret Kjellgren Kaminsky har man till exempel samarbetat med så skilda discipliner som permakultur, trafikplanering, social hållbarhet, biodiversitet, arkitektur och stadsplanering.

- Det kan lätt bli att man exempelvis planterar ett körsbärsträd för att det passar in estetiskt men om man frågar en biolog så har en helt annan kunskap om vad som är bäst lämpat för just den platsen. Det är inte en stadsplanerare som jobbar övergripande som har fokus på vilka insekter som kan trivas i miljön. Där behöver vi bredda kompetensen och ta in experter som tidigare inte varit med i processen.

Hållbarhetsfrågorna slår igenom överallt och blir viktigare och viktigare för alla parter. När en kommun gör en markanvisningstävling idag så har de för det mesta en aktiv hållbarhetsansvarig som vet hur man ska ställa kraven på rätt sätt. Det blir mer och mer kvalificerat på beställarsidan.

- Det blir tydligast och mest effektivt när vi samarbetar med kommuner där man jobbar med grönytefaktor. Då kan ett sätt vara för att få poäng att jobba med en grön terrass eller klätterväxter på fasaden. Genom att poängsätta och mäta kan du värdera det i relation till annat.

I området Kristineberg i Vallentuna kommun arbetar Kaminsky Arkitektur tillsammans med Sveafastigheter Bostad med att utveckla två kvarter efter en vinst i en markanvisningstävling.

- Området är en intressant föregångare ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv eftersom vi arbetar för att skapa resliens, alltså en förmåga att stå emot och ta upp framtida förändringar av såväl beteendemönster som klimat. Här finns också ett intressant fördjupat arbete med att skapa kvalitativa grönytor som kopplar till den omgivande naturen både ur ett biologiskt och brukarmässigt perspektiv, säger Joakim Kaminsky.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen