Hem
 

Konsten att driva ett konfliktprojekt

 

26 Mar 2024

Konsten att driva ett konfliktprojektFoto: Getty Images Sedan en tid tillbaka har konjunkturen i byggbranschen svängt. Från ett läge där antalet konfliktprojekt var relativt få och både beställares och entreprenörers intäkter stabila, till ett läge där alla parters marginaler pressas. Nu har konfliktprojekten ökat. Här ger juristerna på advokatfirman Delphi råd om hur du ska hantera konflikterna.

I goda tider finns bra möjligheter att hitta snabba och enkla lösningar på konflikter – beställare kan acceptera kostnadsökningar och tidsförlängningar, och entreprenörer har tillräckliga marginaler för att acceptera lägre ersättning. I sådana tider uppkommer färre konfliktprojekt – parterna kan löpande under entreprenaden lösa konflikter snabbt och enkelt. I sämre tider förändras förutsättningarna. Beställare kan eller vill inte förändra sina budgetar, och entreprenörer har inte marginalerna eller orderingången för att pressa priser ännu mer. Rent allmänt har antalet konfliktprojekt ökat, och därmed även behovet av att hantera konfliktprojekt.

AB 04 och ABT 06 innehåller många regler för att lösa konflikter. Men den grundläggande principen är att parterna ska vara lojala även när konflikter uppkommer. Entreprenören måste utföra ÄTA-arbete. Om entreprenören hindras har entreprenören i vissa fall rätt till kompensation för merkostnader, men entreprenaden ska ändå fortsätta. Beställaren får inte ”byta” entreprenör eller avbeställa arbete utan att också kompensera entreprenören.

Det finns alltså ingen egentlig möjlighet att ”hoppa av” ett projekt. Vägen ur ett entreprenadkontrakt är i princip hävning, och hävning är nästan alltid förenat med hög risk. Som regel vill inte någon av parterna ta den risken, utan de väljer hellre att fullfölja konfliktprojektet. Men hur genomför man ett konfliktprojekt på bästa möjliga sätt?

Entreprenörens perspektiv

För entreprenörer är de kritiska konflikterna ofta knutna till ÄTA-arbete och hinder.

I konfliktprojekt bör entreprenören tidigt stärka projektorganisationen för att hantera ÄTA-arbeten enligt avtalet – i de projekten kan man inte räkna med att beställare accepterar en pragmatisk hantering av ÄTA-arbeten som bygger på tillit och förtroende. Aviseringarna om ÄTA-arbeten bör täcka samtliga konsekvenser av ÄTA-arbetet – ersättningen för ÄTA-arbetet, eventuell tidsförlängning som ÄTA-arbetet orsakar och information om när svar på aviseringen måste lämnas för att tidsförlängningen inte ska utsträckas ytterligare.  

Likt ÄTA-arbeten är hinderaviseringar ofta kritiska för entreprenörer. För att överhuvudtaget få åberopa ett hinder måste entreprenören utan dröjsmål underrätta beställaren. Om hindret är av sådan art att entreprenören har rätt till kostnadstäckning krävs därutöver bra rutiner för att överhuvudtaget få kostnadstäckning. Hinderersättningen är en typ av skadestånd, och endast de faktiska kostnaderna ersätts – tanken är inte att entreprenören ska göra någon vinst på hinderersättningen i sig. De avtalade tim- och á-priserna, som ofta förenklar hanteringen för entreprenören, är inte tillämpliga när hindersersättningen ska bestämmas. För att få ersättning måste organisationen som regel tidigt säkra bevisning om ställtider, lönekostnader, hyreskostnader m.m. så att det är möjligt att presentera ett tydligt underlag för beställaren.

Förändringar och hinder i sig innebär sällan någon rätt för entreprenören att häva ett avtal. Men förändringar och hinder ska ofta ersättas vid sidan av kontraktssumman, och standardavtalen har en förhållandevis strikt inställning till beställarens betalningsdröjsmål. Om ett betalningsdröjsmål är av väsentlig betydelse för entreprenören, får entreprenören häva avtalet. Entreprenören har då även rätt till ersättning för den skada entreprenören lider på grund av hävningen. Givetvis ger försumbara summor inte någon hävningsrätt, men syftet med villkoren är att även sena dellikvider ska kunna ge entreprenören rätt att häva.

Beställarens perspektiv

Ur beställarens perspektiv är det också viktigt att faktiskt hålla sig till de avtalade procedurerna för ÄTA-arbete och hinder. Det må vara hänt att man avtalat om strikta villkor för att entreprenören ska få någon ersättning för ÄTA-arbeten och hinder. Men om parterna rent faktiskt ignorerat de ursprungliga villkoren och övergått till att beställa och godkänna ÄTA-arbeten och hinder muntligt och informellt, anser domstolar ofta att de ursprungliga villkoren får anses överspelade.

I konfliktprojekt måste beställaren ofta balansera mellan risker. Å ena sidan har beställaren inte tagit risken för entreprenörens kalkyler, och ska heller inte behöva kompensera brister i entreprenörens kalkyler. Å andra sidan kan en alltför kompromisslös inställning till betalning för ÄTA-arbete och hinder, som egentligen ska ersättas, innebära att entreprenören mer eller mindre tvingas vidta rättsliga åtgärder. Det kan också leda till att beställaren hamnar i betalningsdröjsmål eller att entreprenören försätts i konkurs. Vid betalningsdröjsmål riskerar beställaren en hävning, och har entreprenören rätt att häva har entreprenören även rätt till ersättning för skada på grund av hävning – inklusive förlorad vinst. En konkurs innebär som regel en kostnadsökning för beställaren.

Praktisk hantering
En förutsebar risk i ett konfliktprojekt är kommande tvister. Men den risken kan också begränsas under genomförandet. Den risken begränsas ofta bäst genom en transparent och lojal hantering av konflikterna.

Entreprenörens rätt till ersättning för ÄTA-arbete och hinder är ofta tydlig – ÄTA-arbetet ska normalt ersättas med tillämpning av redan avtalade priser för faktiskt utfört arbete och använt material, och hinderersättningen ska avse faktiska merkostnader. En ”överprissättning” av ÄTA-arbeten och hinder upptäcks ofta vid en närmre granskning av underlag, riskerar att urholka beställarens förtroende än mer och kan faktiskt driva på konflikten. Med robusta rutiner och ett transparent förhållningssätt för aviseringar och kostnadsuppföljning ökar entreprenörens möjligheter att få ersättning för ÄTA-arbeten och hinder.

Beställarens ersättningsskyldighet är också ofta förhållandevis tydlig. Givetvis finns svåra gränsdragningsfall, men ett förhalande av ersättning som helt klart ska utgå riskerar att driva än mer kostnader, orsaka mer tidsförlängning och i praktiken tvinga entreprenören att bli än mer rigid i jakten på kostnadstäckning.

Parterna bör också tidigt stärka sina respektive projektorganisationer, med fokus på arbetsledning, ekonomisk uppföljning och planering. I en tvist vinner inte sällan den part som har bäst bevisning, och den bevissäkringen görs bäst av projektorganisationen under tiden projektet genomförs. Konfliktprojekt kräver ofrånkomligen mer administration, och leds projektet bra minskar också risken för rättsliga tvister. Snabba besked och tydliga protokoll från byggmöten är typiska omständigheter som tidigt stänger tvistefrågor så att parterna kan fokusera på att faktiskt färdigställa entreprenaden. Och kan tvistefrågorna inte stängas, har man i vart fall gjort sitt bästa för att minska riskerna för förlust i en kommande tvist.

Av: Oskar Frankki, Partner, Advokat och Torben Beck Johansson, Senior Associate Advokat, Advokatfirman Delphi.

26 Mar 2024

 
 

Relaterade artiklar

Mest lästa

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen
 
 
 

 
 

Genom att surfa vidare på byggfakta.today och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om ditt besök. Läs mer i vår policy.