Kommer ÄTORNA försvinna nu?

 
Kommer ÄTORNA försvinna nu?Foto: Getty Images  Under åren med de nuvarande standardavtalen har ÄTA-arbetena varit många, och diskussionerna om dem minst lika långa. I förslagen på reviderade standardavtal har begreppet ÄTA utmönstrats. Hur ska detta gå?

Vad en ÄTA är behöver nog knappast förklaras i detta sammanhang. Men kortfattat så avses arbeten i en entreprenad som tillkommer, ändras eller avgår i förhållande till entreprenörens kontraktsåtagande, vilket påverkar entreprenörens rätt till ersättning. I det nuvarande systemet görs skillnad på beställda (s.k. föreskrivna) och likställda ÄTA-arbeten. Med det senare menas, förenklat, merarbete som entreprenören behöver utföra på grund av bristande kalkylförutsättningar.

 Det har nog inte undgått många att BKK, i oktober i år, offentliggjorde sina förslag på reviderade standardavtal, AB 25 och ABPU 25. Förslagen är nu ute på remiss t.o.m. februari 2025 och förhoppningen är att de nya avtalen ska börja kunna tillämpas till sommaren. I AB 25 och ABPU 25 har begreppet ÄTA helt försvunnit och ersatts av de nya begreppen ”ändring av entreprenaden” och ”avvikande förhållande”. Reglerna om ändringar har dessutom fått ett helt eget kapitel.

Den som för några sekunder har trott att ÄTA-hanteringen skulle komma att totalt revolutioneras med anledning av denna begreppsjustering kan dock andas ut. Definitionen av en ”ändring av entreprenaden” är precis densamma som för beställda ÄTA, och de likställda ÄTA-arbetena inryms numera under ”avvikande förhållanden”. En skillnad är dock att begreppet ”avvikande förhållande” även inkluderar hinder. Det får bland annat till följd att bestämmelserna om underrättelser om likställda ÄTA-arbeten och hinder blir en och samma.
Likaså samlas bestämmelserna om hur entreprenören ska ersättas vid ändringar av entreprenaden och avvikande förhållanden. En skillnad mot tidigare är att entreprenören tillerkänns rätt till kostnader – jämte entreprenörsarvode – för ändringar och avvikande förhållanden och samtliga följder därav, även om kostnaderna endast kan härledas till den samlade effekten av ändringar och avvikande förhållanden. Det synes alltså som att det exempelvis kommer bli lättare för entreprenören att få ersättning för det som i nuvarande standardavtal kallas väsentlig rubbning.

En nyhet är förslaget att ta bort gränsbeloppet vid brådskande likställda ÄTA-arbeten. Enligt nuvarande regler har entreprenören rätt att påbörja ÄTA-arbetet om kostnaden understiger gränsbeloppet, men detta avtalas ofta bort. Förslaget innebär att entreprenören istället får påbörja arbetena om omedelbara åtgärder måste vidtas, oavsett vad kostnaden bedöms uppgå till. Det har också tydliggjorts att entreprenören har en skyldighet att skriftligen underrätta beställaren om att avvikande förhållanden medför rätt till tidsförlängning. I nuläget anses det vara oklart om motsvarande formkrav gäller vid ÄTA-arbeten.

 En annan nyhet är att överenskommelser om ersättning för ändringar och avvikande förhållanden som utgångspunkt ska anses omfatta entreprenörens samtliga anspråk i denna del, dvs. utgöra en slutlig reglering av ändringen eller avvikelsen.

Avslutningsvis kan det i sammanhanget också lyftas fram att remissförslagen innehåller vissa försök till tydliggöranden av vad som ska anses ingå i entreprenörens kontraktsåtagande. Om det lyckas bör detta kunna minska utrymmet för diskussioner om vad som utgör ”avvikande förhållanden”. Tolkningen av om kontraktet omfattar visst arbete föreslås exempelvis ta sin utgångspunkt i om ”entreprenören inte kunnat missta sig på att arbetet ingår i åtagandet”. Rent allmänt har BKK uppenbarligen lagt mycket tid på att försöka förenkla och förtydliga de olika villkoren i standardavtalen, med förhoppningen att dessa förändringar ska bidra till en mer kostnadseffektiv byggprocess, och till mindre tvistande i branschen. För egen del tror jag att man har kommit en bra bit på vägen, men att just ÄTA-begreppet kan komma att leva kvar ett tag till.

Av: Johan Lundgren / Senior Associate / Advokat
 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen