Jubileum för tågstationer i limträ

1923 beställde SJ både en konstruktion av limträ till Centralstationen i Malmö, för att bygga banhallen, och en konstruktion till Göteborgs Centralstation där banhallen byggdes om till vänthall. Två år senare beställdes det även en limträkonstruktion till Stockholms Centralstations nya vänthall. Den nya vänthallen i Stockholm, med en spännvidd på 24 meter, blev ett genombrott för den fortsatta satsningen på takkonstruktioner av limträ. AB Träkonstruktioner, nuvarande Moelven Töreboda AB, levererade balkarna.

– Limträkonstruktionerna från tjugotalet, som vi ser på många av landets stationer än i dag, togs fram som en industriellt tillverkad produkt och blev tydligt profilskapande för stationerna, säger Carl-Magnus Nordkvist på Moelven Töreboda AB.

Eftersom limträ varken vrider eller kröker sig, och är ett av de starkaste konstruktionsmaterialen i förhållande till sin vikt, så kan de spänna fritt över stora avstånd.

– En annan av fördelarna är att delar av en limträbalk eller limträpelare vid behov kan bytas ut. Det gör att man kunnat underhålla och bevara konstruktionerna i landets centralstationer som i flera fall anses kulturhistoriskt viktiga och därför klassats som byggnadsminnen, säger Johan Fröbel, chef teknik och handel på branschorganisationen Svenskt Trä.

Materialet är aktuellt i stationssammanhang även i dag. I Trafikverkets planer för en ombyggnad av Sundsvalls stationsbangård ingår en väderskyddad gångbro mellan de ombyggda plattformarna och stationsbyggnaden. I slutet av förra året utsågs det vinnande förslaget som är en svängd gångbro i limträ och glas med ett böjande plåttak. Johan Fröbel berättar att även vid ombyggnationen av Järnvägsmuseet i Gävle, som pågår just nu, så används limträ.

– Limträ är på många sätt med och formar framtidens hållbara samhälle där även byggandet och bevarandet av våra stationsmiljöer ingår. Under optimala förhållanden så håller en limträbalk i ett par hundra år, förklarar Johan Fröbel.