Hem
 

Hyperloop – framtidens infrastruktur?

 

21 Feb 2023

Hyperloop – framtidens infrastruktur?Bild: Kanozi Arkitekter Föreställ dig ett transportmedel som kombinerar flygets hastighet och tågets låga koldioxidavtryck med kollektivtrafikens flexibilitet och frekvens. Hyperloop kan vara svaret på frågan: Hur ser framtiden för hållbart resande ut?
Vagnarna går i rörformade strukturer och svävar ovanpå en magnetskena. Med Hyperloop sker transporten i en miljö med lågt tryck nära vakuum, vilket ger minimalt luftmotstånd. En vagn som färdas i en Hyperloop har plats för 20 till 60 personer och går ofta i jämförelse med långa tåg med mer sällsynta avgångar. Varje vagn endast mellan två station, vilket gör att tidskrävande mellanstopp inte äter upp den tidsvinst som de höga hastigheterna genererar. Det är den korta versionen av Hyperloop.

De kanske låter som science fiction, men tekniken finns redan och den kan vara en del av vår vardag inom 10-15 år. Med Hyperloop blir det möjligt att resa mellan Stockholm och Göteborg på 32 minuter och från Stockholm till Berlin eller Paris tar mindre än en timme. I ett linjenät som förbinder Europas storstäder kan Hyperloop på allvar konkurrera med flygplan, även på mycket långa avstånd, enligt den svenska arkitektbyrån Kanozi.

– Ur ett stadsplaneperspektiv är det oerhört viktigt att investera i ny och hållbar infrastruktur. Det bidrar till att minska vårt bilberoende, och färre bilar i städer innebär mer utrymme för människor. Vi kan därmed bygga tätare och mer blandat, samt designa miljöer som är säkrare och mer levande, mer attraktiva och bekväma att bo och arbeta i. Helt enkelt arkitektur med människor i fokus, säger Daniel Hohenthal, arkitekt och chefsdesigner på Kanozi Arkitekter.

Tekniken finns redan och testas just nu i flera delar av världen. Flera avsiktsavtal har tecknats mellan kunder och leverantörer för att realisera Hyperloop. Enligt tidningen Wired har minst 25 projekt lanserats runt om i världen. Bland annat i USA, Indien, Förenade Arabemiraten och Italien. Testbanor är redan i gång och flera aktörer tror att vi kommer att se kommersiell Hyperloop innan år 2030.

– Om vi ​​i Sverige ska bidra till visionen att minska transportsektorns belastning på CO2-nivåer globalt bör vi vara en del av det europeiska nätverket kring Hyperloopen som nu tar form. Samtidigt skulle det ge oss industriella möjligheter och skapa många nya jobb i en grön framtidsbransch, tror Daniel Hohenthal.

I ett utbyggt svenskt Hyperloop-nätverk kan det finnas stationer i alla större städer, vilket skapar nya möjligheter för människor att transportera sig mellan hem och arbete. Med ett snabbt, flexibelt och klimatneutralt sätt att pendla blir det möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan. Då blir det till exempel lika enkelt att ta sig från Jönköping eller Linköping till Stockholm, som från någon av de närliggande förorterna. Det blir också möjligt för verksamheter utanför storstadsregionerna att attrahera kompetens därifrån på ett sätt som är svårt i dag, enligt Daniel Hohenthal.

– Kanozi Arkitekter vill skapa bestående värde för våra kunder och bidra till en värld som kan föras vidare till nästa generation. Att investera i Hyperloop kommer inte bara att ta oss ett stort steg närmare en fossilfri framtid, säger han.

Vagnarna har plats för 20–60 passagerare och kan köras med hög frekvens direkt från en stad till en annan. Pendlare, affärsresenärer och turister kommer direkt till stadskärnan, utan byten och utan tidskrävande transporter till och från flygplatsen. Det som gör Hyperloop så effektiv är kombinationen av lågt luftmotstånd och minimal friktion. Det innebär att Hyperloop kan köras i 1 000 km/h, med en energiförbrukning som motsvarar en tiondel av flygets, räknat per passagerarkilometer. Med solpaneler monterade på rören som vagnarna färdas i kan systemet vara helt eller delvis självförsörjande på el.

– Då blir resorna med Hyperloop helt klimatneutrala. Detta kan också ge långsiktiga intäkter och hjälpa till att hålla nere biljettpriserna, säger Daniel Hohenthal.

 Text: Bjørn Laberg

21 Feb 2023

 
 

Relaterade artiklar

Mest lästa

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen
 
 
 

 
 

Genom att surfa vidare på byggfakta.today och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om ditt besök. Läs mer i vår policy.