Förorenad jord får nytt liv – i två länder

Lindholmshamnen är första delen i Älvstaden, där centrala Göteborg ska växa till dubbel storlek.
I Lindholmshamnen har staden och byggherrarna gemensamt satt en hög ribba inom hållbarhet och kommit överens om konkreta insatser.

Området ska bli föregångsexempel för kommande delar av Älvstaden, med fokus på långsiktighet och innovativa miljöåtgärder.
– Det handlar om en rad miljöåtgårder, men det handlar också om att bryta mönster – Vi kan inte göra som vi alltid har gjort om vi vill ha en hållbar framtid. Här är det viktigt att större byggherrar visar vägen, säger Christina Ingelsten, ansvarig för hållbar bostadsutveckling på Skanska Nya Hem i Göteborg.

I Skanskas kvarter Dockan förbereds marken för tre hus med 133 lägenheter och en förskola. 
Jorden där är förorenad av verksamheten i skeppsvarven som låg på Lindholmen från mitten av 1800-talet fram till och med åttiotalets mitt. I marken finns gifter, bland annat tungmetaller, olja och polyaromatiska kolväten.

En yta på tretusen kvadratmeter har grävts ur och jorden ersätts med stenkross.
Den bortschacktade jorden får en ny användning.
Den skeppas via hamnen i Surte till ett unikt projekt i Oslofjorden. Där ska ön Langøya, som tjänat som kalkbrott och grävts ur under många år, återfyllas och återuppbyggas till rekreationsområde och naturreservat.

Norska företaget NOAH, Norsk Avfallshantering AS, tar emot och oskadliggör farliga ämnen till ett gips som bildar grunden i kalkbrottet.
Sedan läggs lättare förorenade byggmassor ovanpå. Till sist kapslas massorna in med flera lager kalksten, lera och växtlighet.
Ön har tätats mot havet och ett reningssystem ser till att inga farliga föroreningar läcker ut.

– Det är ett spännande projekt och det är ett bra exempel på mervärden och långsiktig hållbarhet. Det är också speciellt eftersom den förorenade jorden används till något bra. Det negativa vänds till något positivt.

På den renade marken i Lindholmshamnen ska ett kvarter växa upp med många gröna egenskaper: solceller på taken, återvunnen aluminiumfasad och klimatsmart avfallshantering är några exempel.
– Det är jätteviktigt med hållbarhet i handling. Att vi anammar nya tekniska lösningar och att vi sedan lär oss av det vi gjort och tar ytterligare steg i kommande kvarter, det är så vi skapar en mer hållbar utveckling över tid. Skanska har ett övergripande mål om att vara fossilfritt 2050 så att t ex använda återvunnet material här är helt i linje med vår ambition, säger Christina Ingelsten.

Andra gröna inslag i kvarterat är solceller på taken, Svenenmärkta hus, sedumtak, laddstationer för elbilar och översämningssäkra husgrunder.

Översvämningssäkra husgrunder är ett sätt att klimatsäkra byggnaderna.
När Göteborg byggs ut längs Göta Älvs stränder är skydd mot översvämning ett absolut krav från Länsstyrelsen. Staden och byggherrarna i området har tillsammans satt sig ner och fastslagit en gemensam nivå för vattenskydd.

I Skanskas kvarter pågår just nu gjutningen av översvämningssäkra källarväggar. De byggs av vattentät betong, samma material som används när fundament gjuts under vatten.
Väggarna är säkrade upp till 2,8 meter över havsytan.
– Det handlar förstås om långsiktighet, vi har lagt ner mycket kraft på klimatsäkring i projektet. Göteborg är en stad med mycket vatten och det är viktigt att vi är kreativa i vår strävan att bli vänner med vädret. 

Kvarterets gård får också regnträdgårdar.
Det kan beskrivas som en rabatt nedsänkt i gatunivå, som kombinerar omhändertagande av dagvatten och bevattning av träd och planteringar.
– Här utnyttjar vi vattnet som från början ses som ett problem till att skapa en grönare gård. Vi är såklart jättestolta över vårt fina projekt och vi välkomnar stadens ambitioner att tillsammans bygga en hållbar stad.