Flygplats för drönare etableras i Skellefteå

 
Flygplats för drönare etableras i SkellefteåBild: White Tillsammans med Skellefteå kommun och Skanska ritar White Arkitekter Europas andra permanenta flygplats för eldrivna flygdrönare, en så kallad droneport. Transporter med drönare är energisnåla och spelar därför en viktig roll i klimatomställningen.

Som en del av utvecklingsprogrammet ELIS (Elektrisk Lufttransport i Skellefteå) har en förstudie genomförts för att ta reda på hur flygande eldrivna drönare, så kallade eVTOL, kan bli en del av framtidens hållbara logistiknät. Slutsatserna av förstudien är en tvåstegsraket, där en enklare flygplats för drönare, en så kallad droneport, etableras i ett första skede för att möjliggöra tester, utveckling och uppvisningar. Denna planeras att byggas i Hammarängen utanför Skellefteå och ambitionen är att den skall vara på plats redan till hösten 2023. I nästa skede kommer det att byggas en större droneport avsedd för drönartrafik med kommersiell inriktning.

– Vi är stolta över att vara ett av världens första arkitektkontor som på det här sättet bidrar till framtidens hållbara transporter genom att utveckla markinfrastrukturen för drönare, säger Stefan Forsberg, ansvarig arkitekt på White Arkitekter.

Projektet blir den andra permanenta droneporten i Europa, och bland de första i världen. Europas första permanenta droneport byggdes i Paris 2022 och utanför Europa finns det droneports i bland annat Kina och Dubai. Projektet i Skellefteå befinner sig i en tillståndsfas och inväntar slutgiltigt beslut innan bygget kan påbörjas.

Drönarna kommer främst vara avsedda för paketleveranser och på sikt även persontransporter. Vid droneporten i Skellefteå kommer det också att bedrivas forskning och utveckling inom området. White har tagit fram programhandling och kalkylunderlag för projektet.

Eldrivna drönare kräver en tiondel så mycket energi per levererat kilo som motsvarande transporter med bil eller lastbil. Därför lämpar de sig bra för transporter i områden med långa avstånd och glesare bebyggelse. I dagsläget användas civila drönare främst inom tre områden; övervakning/ dokumentation, paketleveranser och persontransport. Drönarna styrs normalt av en pilot på marken men kommer i framtiden att kunna flyga autonomt efter en förprogrammerad rutt, till exempel till sommarstället.

Sverige ligger långt fram i utvecklingen av drönare men för att komma i gång med flygningar i större skala och kunna ta nästa steg i utvecklingen krävs att även juridiken hänger med. Främst gäller det regleringen av det så kallade undre luftrummet, som stäcker sig från 0 till 3 000 meter. Detta luftrum delas idag mellan bland andra räddningshelikoptrar, luftballonger, skärmflygare, fritidsflygare och drönare. Hur de olika trafikgrupperna ska samsas i luften är en komplicerad uppgift, som håller på att utredas på både statlig och mellanstatlig nivå.

– Juridiken är för tillfället den största bromsklossen i utvecklingen. När den är på plats kommer det öppna upp för helt nya möjligheter. Det här är porten till en ny epok för hur vi hanterar ”last mile”-transporter på ett mycket mer energieffektivt sätt. I framtiden ser vi till exempel framför oss centrallager från vilket man kan skicka livsmedel, mediciner, kläder från nätet och andra e-handelsvaror till samhällen och enskilda hushåll, säger Stefan Forsberg.

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen