Cirkularitet i fokus för arkitekter

– Som arkitekt kan man attackera det här med cirkularitet från så många olika håll, säger hon.

Nyligen blev White Arkitekter medlemmar i Circular Sweden. Det är en branschöverskridande organisation som syftar till att driva på utvecklingen för ett mer hållbart samhälle både vad gäller lagstiftning och policys. Bland medlemmarna finns företag som Ikea NCC, H&M och Axfood. En av anledningarna till att White valde att ansluta sig är att byggbranschen står för stora materialflöden och det finns en stor potential för effektivisering, enligt Anna Graaf.

- När det gäller cirkularitet så tror jag att man måste se materialflödet i hela samhället. Genom att samarbeta mellan olika branscher kan vi skapa innovativa lösningar av befintliga material som kan bli nya produkter. Med så olika typer av företag får vi många olika perspektiv och det blir väldigt lärorikt att utbyta erfarenheter som alla kan dra nytta av, säger hon.

En målsättning med Circular Swedens arbete är att få bort hinder i dagens regelverk som motverkar ett mer cirkulärt samhälle och istället skapa fler incitament. Om man till exempel vill återanvända byggmaterial så premieras inte det av dagens certifieringssystem som syftar till att man ska bygga mer hållbart. I Miljöbyggnad ska man alltid kunna redovisa en byggvarudeklaration för valda material men det är inte alltid så enkelt att få fram för återbrukade produkter.

- Det kan vara svårt när man ska genomföra en upphandling. Hur ställer man krav om man ska handla upp tillexempel återanvända fönster? Om det inte är finns någon garanti på produkterna, så gäller det att hitta sätt att säkerställa att det ändå blir tillräckligt hög kvalitet.

Ett område där man lyckats få fart på återbruket är inom inredning. Det är relativt enkelt att byta tyg på en stol eller fräscha upp ett bord som blivit slitet. Inredningsprodukter har ofta hög kvalitet och genom att uppdatera dem så kan de kännas nya på nytt och återanvändas ytterligare flera år. Det finns också stora lager på hos kommuner och företag med begagnade möbler. Det uppskattas att det finns runt 110 000 höj- och sänkbara bord och lika många kontorsstolar som kan återanvändas varje år. Genom att återanvända inredning kan man både spara pengar och minska klimatpåverkan.

När det gäller byggvaror är det mer komplext. Ett visst återbruk förekommer idag men då är det ofta från ett projekt till ett annat inom samma företag. Om man vill få fart på det cirkulära byggandet behövs en digital marknadsplats där man kan köpa material till nya projekt. Inom Centrum för Cirkulärt byggande håller man just nu på och utvecklar en sådan och målsättningen är att den ska bli en av de främsta, enligt Anna Graaf.

- Idag är det svåra hur man hittar byggvarorna och att de finns tillgängliga när de ska byggas in. Om arkitekten ska föreskriva ett visst antal fönster som är återbrukade men de inte ska byggas in förrän om två eller tre år, ska vi leta upp produkterna idag eller hoppas på att de finns om tre år och i så fall vilka mått finns om tre år? Kan vi då säkerställa rätt mått?  Det är en knäckfråga hur man löser lagringen av material och logistiken, säger hon.

Cirkulärt byggande handlar i grund och botten om att hushålla med råvarorna och det kan göras genom mer materialeffektiva konstruktioner. En vägg kan bestå av tretton olika skikt men det kanske går att uppnå samma funktion med bara sju. Att minimera spill och optimera dimensioner genom slankare konstruktioner bidrar också till att minska råvaruanvändningen

Det som driver på cirkulariteten inom byggbranschen är möjligheten att sänka klimatpåverkan av byggmaterial. En betongstomme kan stå för en stor del av klimatpåverkan så det finns väldigt stora klimatvinster med att återanvända den.

- Vi håller på med ett projekt i Uppsala där man hade tänkt att riva ett helt kvarter för att bygga nytt. Men där visade vi att det var fullt möjligt att bevara stommen och omforma byggnaderna. Nu bygger vi på med en lätt trästomme istället för att få ut samma yta. Genom att vi bevarar väldigt mycket istället för att bygga helt nytt kommer byggtiden bli två år kortare. Man kommer också spara 180 miljoner kronor och minska koldioxidutsläppen med 3 800 ton.

Tittar vi lite längre in i framtiden så tror Anna Graaf att ett stort ansvar kommer vila på leverantörerna av byggmaterial kan ha en viktig roll för att öka cirkulariteten. Det kan kanske bli så att fastighetsägaren leasar byggvaror som exempelvis en fasad. Tillverkaren erbjuder en tjänst som innebär att man håller materialen fräscha och byter ut dem när det behövs. En annan stor utvecklingsmöjlighet är att framställa nya material av återvunnen råvara.

- Det känns som om alla håller på och rör runt i den här grytan och försöker identifiera vilka knutar som finns och hur vi kan lösa dem tillsammans. Vissa projekt kanske lämpar sig bättre än andra och då bör vi börja med dem. Vi ser på cirkularitet utifrån olika perspektiv, men det enda som är säkert är att ingen kommer att lösa detta på egen hand. Det som gör det så spännande är att vi alla behöver jobba på nya sätt och att det finns så många nya affärsmöjligheter. Dessutom är det en kreativ utmaning, avslutar Anna Graaf.