Hem
 

ÄTA-arbeten – vanlig orsak till tvist

 

16 Dec 2020

ÄTA-arbeten – vanlig orsak till tvistDaniel Orrö, advokat på Advokatfirman Delphi I praktiskt taget varje entreprenad förekommer i någon utsträckning ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, så kallade ÄTA-arbeten. Inte sällan är de många till antalet och uppgår till höga belopp. Därtill är regleringen kring ÄTA-arbeten relativt komplex. Detta sammantaget leder till att ÄTA-arbeten är en av de vanligaste sakerna som parterna i en entreprenad tvistar om.

En vanlig uppfattning från beställarled är att entreprenörer älskar sina ÄTA-arbeten. Det kan säkert vara sant i vissa fall, och då främst så kallade likställda ÄTA-arbeten (mer om det nedan). I andra fall är det inte sant. Från entreprenörsled görs ibland tvärtom gällande att en entreprenad helt utan ÄTA-arbeten antagligen hade varit mer lönsam än en normal entreprenad med ÄTA-arbeten.

Hur det än ligger till med den saken är det ett faktum att ÄTA-arbeten nästan alltid förekommer i entreprenader. Det finns flera olika och varierande orsaker till det, men en är att det är svårt – för att inte säga omöjligt – för beställaren att på förhand ange exakt vad man vill ha, ens i mindre entreprenader. Det finns därför en stor ändringsbenägenhet hos beställaren, inbyggd i entreprenaden från början. Av bland annat den anledningen föreskriver branschens standardavtal AB 04 och ABT 06 (nedan ”AB”) att entreprenören har såväl en skyldighet som en rättighet att utföra ÄTA-arbeten som beställaren föreskriver (beställer).

I AB definieras ändrings- och tilläggsarbete som arbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa. Kontraktsarbete i sin tur definieras som arbete som enligt kontraktshandlingarna ingår i entreprenörens åtagande. Ett ÄTA-arbete är alltså något som ändrar entreprenörens ursprungliga åtagande. Så långt är saken okomplicerad. Som jag nämnde ovan är dock regleringen av ÄTA-arbeten relativt komplex, vilket ofta leder till tvist. De bestämmelser i AB som uttryckligen behandlar ÄTA-arbeten återfinns i andra kapitlet men även bestämmelserna i första kapitlet är relevanta.

Det finns två olika typer av ÄTA-arbeten: dels sådana som beställaren föreskrivit, så kallade föreskrivna ÄTA-arbeten, dels sådana som i enlighet med AB:s bestämmelser ska likställas med föreskrivna ÄTA-arbeten, så kallade likställda ÄTA-arbeten. Det är främst den senare typens ÄTA-arbete som leder till tvist. Tvistefrågan är då ofta om entreprenören har rätt till ytterligare ersättning utöver kontraktssumman för visst arbete som entreprenören hävdar är ÄTA-arbete men beställaren hävdar ingick i det ursprungliga åtagandet. En annan vanlig tvistefråga är huruvida formkraven för ÄTA-arbeten har uppfyllts eller inte. Ett föreskrivet ÄTA-arbete ska nämligen beställas skriftligen, medan ett likställt ÄTA-arbete ska underrättas av entreprenören till beställaren. Om dessa formkrav inte följs tappar entreprenören som huvudregel sin rätt till ersättning.

För att kunna avgöra när ett likställt ÄTA-arbete uppstår måste man förstå första kapitlet i AB. Bestämmelserna där riktar sig i första hand till entreprenören i anbudsskedet och syftar till att skapa konkurrens mellan olika anbud och göra dem jämförbara med varandra. I första kapitlet föreskrivs först att omfattningen av kontraktsarbetena, det vill säga det som ursprungligen ingår i entreprenörens åtagande, bestäms i kontraktshandlingarna. Därefter följer ett antal bestämmelser om hur kontraktshandlingarna ska tolkas, exempelvis vid motstridiga uppgifter i olika handlingar.

Sedan kommer tre bestämmelser som är av avgörande betydelse för bedömningen av likställda ÄTA-arbeten. Där föreskrivs i korthet följande:

1. Beställaren ansvarar för de uppgifter som lämnas i förfrågningsunderlaget. Entreprenören har alltså ingen skyldighet att i anbudsskedet kontrollera riktigheten i de lämnade uppgifterna.

2. Entreprenören ska i anbudsskedet kunna räkna med att arbetsområdet vid utförandet kommer befinna sig i det skick som entreprenören kunnat iaktta vid platsbesök.

3. Om uppgifter om arbetsområdet saknas vid tiden för entreprenörens anbudsgivning ska entreprenören anta att förhållandena är sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning.

Om någon av ovan förutsättningar senare skulle visa sig inte stämma föreligger ett likställt ÄTA-arbete. Det arbete som uppstår på grund av avvikelsen ska då alltså likställas med ett ÄTA-arbete som föreskrivits av beställaren, med allt vad det innebär om till exempel rätt till ersättning och tidsförlängning.

    Av: Daniel Orrö, advokat på Advokatfirman Delphi

16 Dec 2020

 
 

Relaterade artiklar

Mest lästa

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen
 
 
 

 
 

Genom att surfa vidare på byggfakta.today och använda våra tjänster så godkänner du till att vi samlar in data om ditt besök. Läs mer i vår policy.