Är framtidens hem elastiskt?

En bostad utan fasta ramar och gränser är det framtidens hem? Det menar i alla fall Kod Arkitekter som arbetat fram strategier för att skapa vad man kallar elastiska bostäder.

Det arkitekturdrivna innovationsprojektet Elastiska Hem startade 2016 och avslutas nu inom ramen för Vinnovas program Utmaningsdriven innovation steg 2. Sista etappen i projektet har pågått i två år och omfattar 21 olika samarbetspartners var av tre är bostadsbolag. Det har nu mynnat ut i en rapport som bland annat omfattar en verktygslåda med olika strategier för att skapa elastiska hem.

- Vår målbild har varit att plocka fram prototyper som ligger ganska långt fram i tiden. Hur måste vi göra 2050? Utifrån det har vi tittat på vad man kan göra idag. Ofta finns det en stark gräns mellan det hårda fysiska. Man levererar hus. Men sedan har man inte tänkt igenom hur hänger det här ihop. Hur ska rummen stödja det sociala livet i fastigheten? Hur stärker vi det sociala kapitalt i relation till bostaden, säger Åsa Kallstenius, chefsarkitekt på Kod Arkitekter.

Projektets centrala idé är att människor har stora möjligheter att ställa om till en mer hållbar livsstil om boendet på olika sätt stöttar detta. Tre mål står i fokus: ökad tillit, gemenskap och resursdelning.

Upprinnelsen till projektet kommer från erfarenheter av att bostadsbyggandet idag inte tackla klimatmålen på ett effektivt sätt. Mycket fokus läggs på köparens privata bostad och att bygga så billigt som möjligt. Väldigt lite handlar om att dela för att minska påverka på miljön, enligt Åsa Kallstenius.

- Vi upplever en viss frustration över att vi tror att vi är på väg och fel håll. Det som upplevs som billigt idag är kanske dyrt för mänskligheten på längre sikt. Vi behöver ändra vårt tänkesätt och ställa om till en delningsekonomi som skapar ett mer motståndskraftigt boende och samhälle, säger hon.

Elastiska boenden är ett koncept som sträcker sig längre än byggnadstekniska lösningar som kan vara flexibel för olika behov. Här har man även tittat på de sociala delarna och hur boendet kan vara organisatoriskt och ekonomiskt förändringsbart för att vara bättre rustat för framtiden behov. Det handlar om att skapa töjmån för förändringar och skapa ett boende som är socialt hållbart för individen.

- Vi har jobbat med elasticitet på alla nivåer. Elastiska Hem handlar inte om flyttbara väggar, utan en grundstruktur som erbjuder många olika lösningar i samma hus. För oss handlar det om delning på flera olika nivåer. Genom våra val och hur vi organiserar vårt boende kan vi förändra ganska mycket i samhället Det är en möjlig motor mot ett mer hållbart samhälle. Det är ett arkitekturdrivet innovationsprojekt men väldigt många kompetenser har samverkat. Grundvisionen för projektet är en ny sorts boendeform, säger Solmaz Beik, arkitekt på Kod Arkitekter, som också varit involverad i projektet.

I projektet har undersökt lösningar utifrån tre fallstudier som handlar om yttermiljö, återbruk och hur det elastiska huset kan se ut. En grundförutsättning för huset ska bli mer elastiskt är att man inte kan privatisera alla ytor. Det fungerar inte om det bara är enskilda lägenheter och ett trapphus. Gränsen för bostaden flyttas och det man kallar ett hem kan vara hela huset. Den privata delen blir mindre men man har tillgång till många fler delade ytor. Man får tillgång till ytor som man kallar för flexprivata och som man kan boka och privatisera för sig själv vid behov.

- Dagens hus är låsta till en användning. Väldigt hög andel av ytan är privat och då kan man inte låna av varandra när samhällets behov förändras. I vårt case är husets struktur anpassat för att vara omställningsbart väldigt snabbt från början, säger Åsa Kallstenius.

Man har jämfört ett konventionellt hus med ett elastiskt hus och då har man kommit fram till att förvaltningskostnaden blir lägre i det senare alternativet. Ett skäl till det är att människorna beräknas bli mer delaktiga i förvaltningen av fastigheten. Byggkostnaderna blir också lägre eftersom man inte behöver all inredning och utrustning i alla lägenheter.

- Vi har löst upp gränsen för boendet. Man kan göra färre saker i det privata utrymmet men man får samtidigt tillgång till mycket mer, säger hon.

En samarbetspartner i projektet är fastighetsbolaget Telje Bostäder. Ett av deras största problem med bostadsbeståndet idag där de lägger mest energi och pengar och får mest frustration från de boende handlar om sopor.

- Vi har både tittat på hur man kan förändra synen på vad en sopa är, kan det bli en tillgång, och hur kan ett fastighetsbolag ändra synen på sina boenden. Tidigare har man ofta hamnat i att man tycker att de boende gör fel. Men hur kan de bli resurser och bidra till att man jobbar tillsammans för förändring av samhället. Det är ett bra exempel på hur vi kan jobba på väldigt många olika nivåer för att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle, säger Solmaz Beik.

Pandemin, som på många sätt förändrat våra behov i hemmet när många jobbar hemifrån, är ett tydligt exempel på fördelarna med ett mer elastiskt boende. Vi behöver kunna ställa om snabbt och vardagsgemenskapen är ännu viktigare än tidigare.

- I framtiden kommer det inte vara tillräckligt att bara leverera hus och privat bostadsyta. Det kommer kräva något mer. Alla typer av boenden där man har någon form av gemenskap eller delade ytor har blivit mycket mer populära under pandemin. Folk ställer sig i kö för sådana boenden. Det handlar om att framtidssäkra sin affär och vara en aktör som samhällsbyggare inte husbyggare, säger Åsa Kallstenius.

 

Samuel Karlsson 4 Maj 2021

• 

  Serneke bygger åt kulturförvaltningens samlingar

  Ny magasninbyggnad.

• 

  De färdigställer historisk satsning i Gällivare

  Sista etappen i bygget av Multiaktivitetshuset.

• 

  Ny kontorschef på Whites Stockholmskontor

  Oskar Norelius i ny roll.

• 

  De bygger nya skollokaler i Jönköping

  Wästbygg får uppdraget.

• 

  Oceana reser sig igen

  Nya bilderna på Lisebergs vattenvärld.

• 

  Peab bygger nytt kontor i Kiruna

  Kontraktssumman uppgår till 459 miljoner.

• 

  Energilagring i världsklass

  Mälarenergi visar vägen