Älvstaden fogar samman Göteborg

 
  • Älvstaden visionsbild 2035. Karta: Göteborgs stad.

    Älvstaden visionsbild 2035. Karta: Göteborgs stad.

  • Älvrummet. Foto: Henrik Ekberg

    Älvrummet. Foto: Henrik Ekberg

  • Jörgen Hermansson

    Jörgen Hermansson

  • Matshuggskajen. Illustration-Kanozi Arkitekter

    Matshuggskajen. Illustration-Kanozi Arkitekter

  • Frihamnen. Visionsbild: MANDAWORKS

    Frihamnen. Visionsbild: MANDAWORKS

Föregående
Nästa
 
Projekt Älvstaden – Nordens största stadsutvecklingsprojekt – ska föra samman citykärnan med Hisingen genom tusentals nya bostäder och arbetsplatser kring Göta älv. Men storleken på projektet innebär många utmaningar.

Göteborg är under förändring. Det undgår ingen som besökt staden den senaste tiden. Det byggs under jord och hundratals meter över. Det byggs över älven, på Hisingen, i absoluta citykärnan och på kajer. På många sätt byggs Göteborg ihop. Älven som i dag delar staden ska i stället bli länken som för båda sidorna samman. Det är också grundtanken med projekt Älvstaden, som är samlingsnamnet för de sju delprojekt som nu byggs på båda sidor om älven; fyra på Hisingssidan och tre på fastlandet. Totalt ska 25000 lägenheter och 45000 arbetsplatser byggas fram till 2050, vilket innebär en fördubbling i storlek av Göteborgs stadskärna.

– Det är egentligen hissnande, vi pratar om Nordens största stadsutvecklingsprojekt, säger Jörgen Hermansson, som jobbar på stadsledningskontoret och har en samordnande funktion som portföljledare för Älvstaden.

– I den här centrala rollen som jag har måste man försöka ha fokus på det strategiska perspektivet. Det finns ju hur mycket detaljer som helst att drunkna i.

För att enklast få en överblick av det enorma byggprojektet träffas vi i Älvrummet på Lindholmen där en miniatyrmodell av centrala Göteborg har byggs upp. De vita huskropparna utgör de planerade eller redan påbörjade byggena. Mycket vitt syns vid Backaplan, Centralenområdet och det intilliggande Gullbergsvass. På Lindholmen reser sig ett vitt Karlatorn, Sernekes skyskrapa med Karlastaden bredvid.

Älvstadens visionsplan tog två år att utforma och bygger på synpunkter från tusentals göteborgare tillsammans med representanter från kommun, näringsliv, akademi och internationell expertis. De tre ledorden är Hela staden, Möta vattnet och Stärka kärnan. Visionsplanen klubbades av fullmäktige 2012.

– Den har inte revideras sedan dess. Vi jobbar däremot med en årlig färdplan, som ett sätt att hålla liv i relationen med visionen. Vi har en jätteutmaning i alla våra ambitioner som är höga, säger Jörgen Hermansson och fortsätter:

– Samtidigt, har man höga ambitioner så är det också lätt att få med sig bygg- och fastighetsbolagen som alla i dag har höga ambitioner vad gäller social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet.

I projekt Älvstaden jobbar Göteborgs stad med såväl konsortium som med befintliga fastighetsägare och med ännu ej anvisad mark. När vi nu går in i vårmånaden 2020 konstaterar Jörgen Hermansson att mycket har gjorts sedan 2012, både arbetsplatser och lägenheter levereras i hög takt.

– Samtidigt pågår flera grundläggande infrastrukturprojekt, som inte hör till Älvstaden, men som har starka samband och ibland också är förutsättningar för att komma vidare med Älvstaden. Nya Hisingsbron är den mest konkreta eftersom den faktiskt byggs just nu och förutom en bro blir en stadsgata över älven. Precis bredvid brofästet bygger Vasakronan kontors- och hotellfastigheten Platinan som kommer att ha sin entré ut mot bron. Den tydligaste etappen som är färdig är Östra Kvillebäcken vid Backaplan med sina 2000 bostäder.

Även på Lindholmen har det hänt mycket, inte minst växer Karlatornet dagligen meter för meter. Men här märks också coronapandemin.

– När det gäller tidplanen för Karlastaden, och därmed Lindholmen, så har det blivit förskjutningar. Detta är än så länge den enda effekten av Corona som vi sett i Älvstaden. Det är oklart än hur detta landar, säger Jörgen Hermansson.

Centralenområdet är ytterligare ett delprojekt som har bra fart med bland annat ett nyligen färdigställt Regionens Hus. När den uttjänta Göta Älvbron rivs kommer ytterligare kvarter att byggas vid det före detta brofästet på fastlandssidan. Vid Södra Älvstranden förbereds nu för upphandling av den tekniskt utmanande halvö som ska byggas ut i älven vid Masthuggskajen. Inom hela detaljplanen som även omfattar Första Långgatan bort till Masthuggstorget ska 1300 bostäder och upp till 6000 arbetsplatser utvecklas av Göteborgs stad tillsammans med ett konsortium bestående av Elof Hansson Fastigheter, Balder, NCC, Riksbyggen, Stena Fastigheter och Älvstranden Utveckling.

Vissa av delprojekten i Älvstaden har uppmärksammats mycket på grund av förseningar. Inte minst delprojekt Frihamnen, som i visionen beskrivs som ett framtida Manhattan och där närmare 10000 bostäder och 15000 arbetsplatser ska byggas. Redan nästa år, lagom till 400-jubileet, skulle de 1000 första lägenheterna stå klara. Nu förs dock diskussioner på att lägga ned planerna på närmare 5000 bostäder i de yttre hamndelarna, det vill säga på Frihamnspiren och Bananpiren, på grund av dåliga markförhållanden.

Även den planerade igenfyllningen av Lundbybassängen förs diskussioner om. Det som nu händer i området är att 800 temporära ”all inclusive”-lägenheter byggs av Tempohousing Scandinavia tillsammans med Brofred Bygg och Entreprenad, som är en del av Svensk Hem. Samtidigt pågår en byggnadsprocess för en ny Smyrnakyrka i området.

Den planerade badanläggningen med saltvatten i Jubileumsparken, som utvecklas som en del av stadens 400-årsfirande nästa år, ser dock ut att skjutas på framtiden.

– Frihamnen är en utmaning på många sätt och i delprojektet finns mycket av vision Älvstadens kärna. Därför gäller det att hitta rätt i balansen mellan höga ambitioner och god ekonomi. Men jag tycker man ofta tappar tidsperspektivet i pressen. Det är inte så att dessa 5000 bostäder är strukna från listan för alltid, avsikten är att genomföra allt som visionen säger. Men just nu kan vi inte få grepp om detta kalkylmässigt, menar Jörgen Hermansson och utvecklar:

– Vi vet att vi skapar värden inom det vi gör. Staden som aktör måste komma ihåg vad staden är och vi behöver inte ha bråttom. Jag är övertygad om att Frihamnen kommer att bebyggas enligt visionen.

Det andra stora projektet som hör till Södra Älvstranden är Skeppsbron, som liksom Frihamnen har dryftats flitigt i media. Enligt visionen ska området, som i dag främst består av P-platser, ersättas med bostäder, kontor, restauranger, butiker och kajstråk. Kort sagt: en plats att mötas på.

– Under de ett och och ett halvt åren som jag har jobbat här har jag deltagit i tre utredningar kring Skeppsbron. Det är en svår politisk nöt att knäcka och som också vittnar om ett paradigmskifte från när detaljplanen togs fram och vann laga kraft 2014. Då pratade politikerna Göran Johansson och Janne Hallberg om detta som det nya vardagsrummet för Göteborgarna. Men nu ser det politiska läget annorlunda ut med tydligare fokus på kostnader för utbyggnaden av allmän plats. Ärendet ligger just nu på återremiss från kommunfullmäktige till parkeringsbolaget, men vi får se vad som händer.

Sedan pandemin bröt ut har också ekonomin för Nordens största stadsutvecklingsprojekt diskuterats i politiken och i media. Enligt Jörgen Hermansson visar prognosen för hela Älvstaden just nu på ett underskott.

– Det är vårt uppdrag och vår utmaning att arbeta fram justeringar som gör att ekonomin kommer i balans. Stadens mest attraktiva tomter är ofta också de mest kostsamma att bebygga.

Text: Henrik Ekberg

FAKTA ÄLVSTADEN:

Backaplan: Planeras bli Hisingens centrum. Totalt ska cirka 9000 bostäder byggas och cirka 140000 kvadratmeter cityhandel. I området planeras även för kontor, förskola grundskola, gymnasium, idrottshall och kulturhus.Hela Backaplan beräknas vara färdigbyggt 2035. Bygger gör bland annat Skandia Fastigheter, Balder, Riksbyggen, Platzer, KF Fastigheter.

Lindholmen: På Lindholmen planeras för cirka 2700 bostäder och närmare 9000 arbetsplatser. I Karlastaden med det 245 meter höga Karlatornet kommer 2000 av bostäderna att byggas. Även nya skolor, vårdcentral, restauranger, kaféer planeras. Kinesiska fordonstillverkaren Geely bygger ett innovationscenter i området. Mycket av det som ska byggas beräknas vara klart 2022.Bygger gör bland annat Serneke, Chalmersfastigheter, Robert Dicksons stiftelse. Coronapandemin har dock påverkat tidsplanen för Karlstaden.

Frihamnen: Totalt ska 10000 bostäder och 15000 arbetsplatser byggas i Frihamnen. Just nu byggs 800 temporära bostäder. De första två etapperna för bostäder i Frihamnen beräknas stå helt klara 2037 och hela Frihamnen tidigast 2050. Bygger gör bland annat Tempohousing Scandinavia, Brofred Bygg och Entreprenad, Botrygg.

Ringön: Ringön på Hisingen beskrivs lite som ett Berlin i miniatyr med sina olika kulturverksamheter som samsas med de övriga företagen i området. Tanken är att bygga ut området långsamt för att behålla Ringöns karaktär. Därför är ingen definitiv tidplan satt.

Centralenområdet: Här byggs bland annat 2000 nya bostäder och 19000 nya arbetstillfällen. I området byggs samtidigt Västlänken. Klart är bland annat nya Regionens Hus. Arbetet vid Centralenområdet beräknas pågå till 2035. Bygger gör bland annat Skanska, Jernhusen, Peab.

Södra Älvstranden: Vid Masthuggskajen planeras för 1300 bostäder och upp till 6000 arbetsplatser. Byggnationen påbörjades förra året vid Masthuggskajen och beräknas vara helt klart 2026. Bakom står ett konsortium bestående av Göteborgs stad, Elof Hansson Fastigheter, Balder, NCC, Riksbyggen, Stena Fastigheter och Älvstranden Utveckling. Vid Skeppsbron kommer 450 bostäder att byggas och cirka 30000 kvadratmeter lokalytor. De byggherrar som fått mark tilldelade är Veidekke Bostad, AF Projektutveckling, Studor, BJC Group och TB Projekt Väst.

Gullbergsvass: Fult utbyggt kommer totalt 20000 människor att bo i Gullbergsvass och lika många kommer att arbeta i området. Gullbergsvass kommer att byggas ut främst med start efter 2025 och allt beräknas klart 2050.

Henrik Ekberg


 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer