Återbruk och cirkularitet i absolut framkant

I Uppsala är Vasakronan i full färd med att bygga om ett helt kvarter som tidigare rymde lokaler för Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Skatteverket. Nu är allting tomställt och i den första etappen, som de kallar för Lumi, behåller man huset och genomför en renovering med återbrukat material så långt det är möjligt. Översta våningen med installationer kommer rivas för att ge plats åt tre nya våningar som kommer uppföras med trä- och stålstomme. Betongfasaden tas bort för att lätta på huset, vilket medför att det inte krävs någon grundförstärkning.

– Det här blir återbruk och cirkularitet i absolut framkant, säger Jonas Wahlström, chef för Projektledning på Vasakronan.

Arbetet med att renovera fastigheten Lumi har precis startat och det är Byggstyrning som är Vasakronans förlängda arm på plats. De har hand om produktionsledningen över projektet som är uppdelad i närmare 40 delentreprenader. Projektet är något av en experimentverkstad där man testar sig fram för att se hur mycket som är möjligt att återbruka. På ett av våningsplanen har man inrett en testverksamhet där man provar olika material. Ett antal rum har byggts upp på plats i moduler som sedan kommer uppföras på liknade sätt i hela huset.

– När vi började titta på det här med återbruk så testade vi mer och mer byggmaterial som dörrar, undertaksplattor och gipsskivor till väggarna. Det har fungerat över förväntan, säger Rickard Lundin, projektledare på Byggsystem.

Totalt har man återbrukat 11 000 kvadratmeter gipsväggar i projektet. När gipsskivorna väl har tagits bort från innerväggarna har arbetet gått vidare med att demontera de gamla stålreglarna. De har plockats ner för att återbrukas i de nya modulerna i fastigheten. Stålet och gipsskivorna är två av de största miljöbovarna i ett bygge. I en nyproduktion kan mellanväggarna orsaka mer utsläpp än hela skalet. Förutom klimatbesparingen har återbruket av stålreglarna även bidragit till att man sluppit en del arbete eftersom de redan varit kapade i rätt dimensioner.

– Vi spar tid och det är en stor vinst för arbetsmiljön på bygget. Det låter ganska hemskt när stålreglarna kapas, säger Rickard Lundin.

I ett traditionellt renoveringsprojekt river man ner undertaket och skickar det på deponi. Plattorna grävs ner i marken trots att de är fullt användbara. Här har man i stället plockat ner det gamla undertaket, platta för platta, undersökt, dammat av och staplat i kartonger. Det är en vedertagen uppfattning att det är mer effektivt att använda nya plattor i stället för att återbruka undertaket. Det är en beprövad metod men det är en gammal sanning, menar Jonas Wahlström.

– Vår utmaning är att även leverantörerna måste tänka nytt.  Det är många tjänar pengar på att vi använder nytt byggmaterial. Det är affärsmodeller som måste brytas upp. Allt måste anpassas till cirkularitetstänket annars kommer det inte flyga. Då blir det bara enstaka projekt med ett gäng entusiaster som sysslar med återbruk, säger han.

Även, radiatorer, dörrar, armaturer och boxar för elinstallationer har återbrukats i projektet. Men det finns många hinder på vägen som måste övervinnas. Kraven på tillgänglighet är ett sådant hinder som sätter käppar i hjulet. Här efterlyser Jonas Wahlström en översyn från Boverket för att det ska bli möjligt att återanvända exempelvis dörrar.

– Kraven är helt orimliga. Med dagens rullstolar och permobiler kan du lätt ta dig in genom en smalare dörröppning än vad som står i kraven. Regelverket går inte i samklang med tiden. Det är mycket myndighetsfrågor som måste knuffas fram i cirkularitetstänket. Det är inte bara vi i branschen som ska utmanas utan även myndigheterna.

Testmodulerna som uppförts i fastigheten ser ut som vilka, moderna kontorsrum som helst. Det går inte att se med blotta ögat se att väggarna byggts upp med återbrukade gipsskivor. Men för en fastighetsägare som Vasakronan finns det inget egenvärde i att jobba med återbruk om det inte finns några hyresgäster. Det är ytterligare en utmaning som måste övervinnas.

– Det är en sak att nyttja saker och återbruka men om det inte är någon hyresgäst som efterfrågar det är det inte värt någonting. Då kommer det inte gå att sälja. Men vi har fått en positiv respons, säger Jonas Wahlström.

För att återbruket av byggmaterial ska fungera rationellt och effektivt har man i projektet jobbat fokuserat med digitaliserade processer. En av de ansvariga för digitaliseringsarbetet är Per Höglin på Byggstyrning. Han ser stora möjligheter att utveckla arbetet med återbrukat material om man gör det på rätt sätt.

– Vi bygger allting digitalt. Alla våra projektörer jobbar i molnet, live. Våra entreprenörer använder den digitala modellen och bygger efter den. De har inga traditionella ritningar. Digitaliseringen är en oerhört viktig del för att möjliggöra återbruket. Det är en förutsättning för att vi ska ha en effektiv godshantering annars blir det bara ett förråd med grejer i källaren, säger han.

Byggmaterialet som plockas ner för återbruk får egen etikett med ett spårningsbart chip. På etiketten finns en QR-kod som man kan skanna för att komma rakt in i databasen där alla specifikationer finns lagrade. Om det exempelvis är en dörr så finns det en bild och det framgår vad det är för mått, brandklass och ljudklass och så vidare. Det samma gäller för plattorna till undertaket men där märker man lådorna.

– Tanken är att våra arkitekter och projektörer ska matcha innehållet i databasen med den digitala modellen. Snickaren kan sedan trycka på den digitala modellen i sin padda och få upp exakt information om dörren som han ska montera och var han kan hämta den. Miljöberäkningen sker också löpande. Är det tio dörrar som återbrukar så nollas deras CO2 avtryck i beräkningen, fortsätter Per.

I projektet kan de analysera klimatavtrycket ner på skruv- och mutternivå. Om en vägg bara delvis består av återbrukat material kommer den delen att nollas för att man ska få en så korrekt klimatberäkningar som möjligt. Taggningen medför också att de skulle kunna lasta upp allt återbrukat material på en lastbil och köra i väg det till ett lager. En skanner läser av innehållet i lastbilen och registrerar var de olika detaljerna lagras.

– Vi såg att vi måste ha en lösning för att registrera alla detaljer annars hade det blivit ett administrativt vansinne. Det handlar mer om hur vi ska strukturera lagret. Allt ska vara lätt för nästa led, säger han

Men allt går inte att återbrukas. Ventilationsrör, kopparrör och hissar måste vara nytt. Även stålet måste klassificeras om det ska gå att använda igen. Projektet i Uppsala är ännu i uppstartsfasen. Mycket arbete återstår innan det finns något resultat på hur mycket som går att återbruka men redan nu kan man se fördelarna.

– Vi spar tid, resurser och pengar, säger Jonas Wahlström.