Upplevelsen i fokus med hjälp av VR-teknik

Fotografiska – London Museum of Photography, som ska stå klart våren 2019, kommer att bli en upplevelse utöver det vanliga vad gäller både fotokonst och arkitektur. Just upplevelsen är förstås extra viktig när det gäller ett museum. Därför har användningen av VR-teknik i projektet betytt mycket för arkitektbyrån Guise.

– Genom VR har, för det första, vår beställare kunnat gå runt i museet och därmed få en helt annan förståelse för vad vi vill göra. Det kan annars vara svårt att beskriva utifrån en ritning eller bild hur det kommer att se ut i verkligheten. För det andra så har det även underlättat enormt för oss som arkitekter. Vi har kunnat se hur man kommer att kunna röra sig i byggnaden och hur vi ska knyta ihop olika funktioner, säger Jani Kristoffersen, ansvarig arkitekt för projektet på Guise.

Enligt Jani är bilder, eller renderingar på arkitektspråk, knappt sanningsenliga alls.

– Att få en virtuell upplevelse av miljön blir en helt annan grej. Du kan ta dig från punkt A till punkt B i ett hus som ännu inte finns.

– Det är värdefullt ur flera aspekter att på ett tidigt stadium kunna visualisera ett projekt. Det är ofta mycket pengar inblandat och därför viktigt att få med sig de som investerar i projektet och övriga intressenter. Alla kan förstå vad de ser i VR. Ritningar är det inte alla som kan läsa lika bra som arkitekten, säger Richard Kullenberg på Autodesk.

Guise ritar allt i Autodesk Revit och genom att alla konsulter också arbetar i samma program i realtid kan alla inblandade samarbeta bättre och projekteringsprocessen går snabbare.

– Om en elinstallation har hamnat på ett ställe som vi inte uppskattar kan vi upptäcka det direkt i ett tidigt skede. Vi kan minimera antalet fel och får ett bättre resultat. Det är en enorm trygghet för alla parter, säger Jani Kristoffersen.

Verktyget underlättar också det faktum att man sitter i olika länder och arbetar.– Det är rätt fantastiskt egentligen. Samtidigt borde byggindustrin ändå ha kommit längre. Den här tekniken har ju funnits inom bilindustrin länge med en effektivare och därmed billigare produktionsprocess som resultat.

Guise har ett team i Stockholm och ett team i London som arbetar med Fotografiska. Dessutom är en lokal arkitektfirma involverad. Inspirationen har man hämtat från den postmodernistiska stil med tydliga grundformer som präglar den befintliga byggnaden tillsammans med ett brutalistiskt uttryck.

– Huset är byggt på 1980-talet och ligger mitt i centrala London. Den övre delen utgör kontor och det är bottenvåningen samt en tillbyggnad under mark som kommer att utgöra museet.

På sidan av huskroppen leder en trappa ned till själva entréplanet. En glasad tillbyggnad rymmer reception och lobby en trappa upp.

– Här har vi använt oss av grundformerna genom att ha tagit ur cirklar i entrémattan för att markera den riktning som vi vill att besökaren ska ta. Först till receptionen, in i utställningen och sedan upp i lobbyn för att kanske ta ett glas vin istället för att gå raka vägen ut, säger Jani Kristoffersen.

Ännu en trappa ned finns ett café och utställning. Trappan har en kantig form som är kvadratisk sett från ovan.

– Eftersom Fotografiska visar fotokonsten genom tiderna var det naturligt att bygga vidare på det. När man tidigare framkallade sina egna bilder doppade man ju fotopapperet i framkallningsbad och fick fram en bild som kunde se olika ut beroende på processen. Galvaniserad plåt får också sin föränderliga yta genom att man doppar materialet i ett bad. Därför är trapporna gjord av galvaniserad plåt.

Totalt är det tre trappor och de kommer alla att få olika utseende över tid eftersom de är placerade på olika ställen, både ovan och under mark.

Byggnaden ser ut att sväva eftersom bottenvåningen har en tillbyggnad i glas. Även en trappa upp har man gjort en tillbyggnad där spännande kuber ska annonsera museets utställningar.

– En annan smart grej med VR-tekniken är att de som planerar utställningarna kan "hänga" tavlorna virtuellt redan nu, vilket sparar tid inför museets öppnande och även när det är dags att hänga om till nästa utställning, avslutar Jani Kristoffersen.