Osäker framtid för linbanan

 
Osäker framtid för linbananStation vid Järntorget-Masthuggskajen. Bild: UNStudio och Kjellgren Kaminsky Architecture Framtiden för linbanan i Göteborg är mycket osäker.
Kostnaden för att bygga den har fördubblats och politikerna står nu inför två val: att lägga ner projektet eller att flytta fram det.
Politiker bjöd nyligen in företagare för att prata om bland annat finansieringen.


Stadslinbaneprojektet presenterade nyligen en fördjupad lägesrapport om linbanan. Den visar att kostnaden och tidsåtgången för att bygga en linbana med den föreslagna sträckningen och konceptet överstiger de tidiga uppskattningar som gjordes i åtgärdsvalsstudien 2016.

Den tidigare kostnadsuppskattningen som var satt till cirka 1,1 miljarder kronor har nu räknats om till 2,45 miljarder kronor.
Totalt är summan för projektet nu 4 miljarder kronor, då ingår även riskreserv och tidigare ej beräknade kostnader.

De ökande kostnaderna beror bland annat på att i den första kalkylen var frågor som markinlösen till privata markägare inte medräknade och att det vinnande förslaget för utformningen av linbanan skulle kosta mer än kalkylen.

– Det kan sammanfattas med en allmän underskattning av komplexiteten i projektet, säger Axel Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande.

Politiker från Göteborgs kommunstyrelse och regionstyrelsen bjöd in sex aktörer inom näringslivet, som är verksamma i det område som påverkas av linbanan, till möte: Volvo Group, Serneke, Riksbyggen, NCC property development, Stena Fastigheter och Elof Hansson Fastigheter.

– Det var ett bra och givande möte. Vi tycker att det är viktigt att ha en dialog med näringslivet. Vi informerade om läget, besvarade frågor och diskuterade möjliga lösningar, säger Axel Josefson.

Från början var tanken linbanan ska vara klar till Göteborgs 400-årsjubileum, år 2021, men en ny tidsplan pekar snarare åt slutet av år 2024.

Trafikkontoret har tidigare presenterat två möjliga vägar framåt gällande linbanan:

Alternativ A innebär att linbanan skrotas helt. Då måste också finansieringen från Sverigeförhandlingen delvis omförhandlas. Västtrafik och trafikkontoret får också i uppdrag att snabbt utreda och återkomma med två alternativa lösningar för kollektivtrafik istället.

Alternativ B innebär att projektet pausas till oktober i år och frågan utreds på nytt. Syftet är att hitta nya utformningar och försöka minska kostnaden till hälften. Även om detta alternativ väljs kommer Västtrafik och trafikkontoret få i uppdrag att utreda två alternativa lösningar.

Axel Josefson understryker att det ännu inte fattats något beslut att om att bygga en linbana.

– Det finns en del frågetecken som måste rätas ut först. 25 april tas frågan upp i trafiknämnden och då vet vi vilken riktning vi ska ta. Personligen ser jag gärna att det byggs en linbana, om den byggs inom rimlig tid och till rimlig kostnad. Men huvudsaken är att vi hittar en hållbar lösning för kollektivtrafiken.  

På mötet mellan politiker och näringsliv lyftes också frågan om finansiering. Det vill säga om näringslivet kan tänka sig att vara med och ta en del av kostnaden.

Ola Serneke, vd Serneke, medverkade på mötet om linbanan. Han säger att det var en bra diskussion och att det är positivt att politik och näringsliv för dialoger med varandra kring samhällsutvecklingen.

Han ser gärna att linbanan byggs.

– Dels är det en relativt billig och snabb lösning på kollektivtrafikfrågan dels tillför den också något till Göteborg ur ett attraktivitetsperspektiv. Jag tror helt enkelt att linbanan är ett positivt inslag för Göteborgs utveckling som en trevlig stad att leva och verka i. Utöver detta skulle man också skapa en fast länk mellan Kvillebäcken och Järntorget som bygger ihop staden, säger han.

Han tycker dock att det är viktigt att den inte byggs till vilket pris som helst.

– Jag är helt säker på att man kan få en funktionell linbana med samma kapacitet om man bygger enklare och mer traditionellt och ser till att få in intäkter från byggrätter vid varje station.

Hur ser Serneke på att vara med och finansiera linbanan?

– Vi ser inte att detta är vår sak att finansiera. Vår inställning är att infrastruktur av detta slag, är en fråga som skall lösas kommunalt och regionalt med stöd från staten. Däremot om det skulle behövas ett OPS-upplägg, så är vi intresserade av att hjälpa till med det.

 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer