Moderaterna

 
Moderaterna

1. Vilken valfråga är viktigast för er när det kommer till bostadsbyggandet?

2. Hur ska ni göra det lättare för unga att komma in på bostadsmarknaden?

3. Tycker ni att amorteringskravet i sin nuvarande form bör ändras? Motivera varför/varför inte.

4. Vilka åtgärder vill ni se för att minska antalet olyckor inom byggbranschen?

5. Hur ska kompetensbristen inom byggbranschen lösas?

6 Bostadsmarknaden är i gungning och bostadsbyggare har svårt att sälja sina nyproducerade bostäder. Hur kunde det bli så? 

7 Och hur ska trenden brytas?

8. Vilka är de viktigaste åtgärderna för att byggbranschen ska bidra till att Sverige ska nå klimatmålet år 2045?

9. Hur ser ni på reavinstskatten i dess nuvarande form?

10. Avsluta meningen på valfritt sätt: ”Om två år hoppas jag att…”


1. Det går inte att lyfta fram ett fåtal enskilda åtgärder i tron att de ensamma skulle lösa alla problem på bostadsmarknaden. Det finns en risk att det gör mer skada än nytta att prata om enskilda lösningar, när det som behövs är att bostadspolitiken reformeras i grunden. Det handlar om att ge alla, oavsett plånbok, möjligheter till ett bra boende i den boendeform de själv önskar. Fler bostäder behövs, men också skatte- och finansieringsreformer, kortare planprocess och snabbare och billigare produktion. Vi måste se över såväl bostadsbidrag som bosparsystem, bolånefinansiering och andrahandsuthyrning i ett samlat paket. Dessutom behöver rörligheten i det befintliga beståndet öka och vägen in till det ägda boendet måste bli enklare.

2. Grundproblemet är att vi har en omfattande bostadsbrist i Sverige, varför de i grund och botten handlar om att bygga många fler nya bostäder. Men åtgärder behöver också vidtas som kan minska produktionskostnaden, så att unga har råd att flytta in. Här handlar det exempelvis om att minska på detaljkraven, korta planprocessen och minska antalet överklaganden. Vi vill också göra det möjligt att bygga t.ex. studentbostäder av enklare, men ändå god, standard. Den långsiktiga lösningen måste handla om att bygga många fler bostäder i olika upplåtelseformer. För att få fram fler boenden på kort sikt vill vi höja schablonavdraget och underlätta för andrahandsuthyrning, framför allt i de större städerna.

3. Ökningen av hushållens skuldsättning är alltför hög och behöver hanteras. Vi tyckte att tidpunkten för införandet av den senaste skärpningen av amorteringskravet var fel. Det infördes då vi såg en nedgång på marknaden och kravet riskerade att förvärra bostadskrisen. Regeringen är ytterst ansvarig för de åtgärder som införs, och sedan kravet aviserades har vi också sett en fortsatt nedgång. Vi utesluter inte åtgärder för att hantera hushållens skuldsättning, men det centrala är att komma åt bostadsbristen och få en bättre fungerande bostadsmarknad.

4. Studier visar att bl.a. stress och bristande säkerhetskultur bidrar till allvarliga olyckor i branschen. Inspektioner och information är ett viktigt bidrag från staten – men parterna har ett stort ansvar, t.ex. för att förbättra säkerhetskulturen.

5. Den generella kompetensbristen löses på lång sikt genom att vi främjar det livslånga lärandet och skapar incitament för människor att fortbilda och omskola sig mitt i livet, t.ex. på yrkeshögskolan. Vi vill även skapa fler vägar till ingenjörsutbildningar genom en satsning på det tekniska basåret. För att lösa den akuta kompetensbristen föreslår vi talangvisum för högkvalificerad arbetskraft.

6. Det är många faktorer som har påverkat den situation vi nu ser på bostadsmarknaden. Dels handlar det om ett överutbud av dyra bostadsrätter i centrala lägen. Men mycket tyder också på att det skärpta amorteringskravet, som vi motsatte oss då marknaden redan var på väg ner, också kan ha påverkat. Dessutom har bankernas allt hårdare kreditrestriktioner och skärpningar av KALP-kalkylen bidragit till att hålla tillbaka efterfrågan.

7. Det som krävs är att få till stånd en långsiktigt hållbar och transparent bostadspolitik, helst genom en blocköverskridande överenskommelse om bostadsmarknadens funktionssätt. Det måste vara tydligt för såväl byggaktörer och förvaltare som bostadsägare och hyresgäster vad det är som gäller på lång sikt.

8. Det mest hållbara byggandet är det som ger bostäder som kan stå i hundratals år. Det är hållbart såväl ur miljö- och klimatmässig synvinkel som ur ett ekonomiskt perspektiv. I ett sådant arbete måste hela livscykelperspektivet räknas in – allt ifrån materialval till transporter, energiförbrukning, klimatanpassning och husets livslängd till dess att det rivs. Samtidigt pågår ett enormt hållbarhetsarbete i branschen, ett resultat både av entreprenörs- och innovationskap och av att kunderna till exempelvis nya bostäder ställer allt högre krav på ett hållbart boende.

9. Vi vill se över reavinstskatten för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. I ett första steg vill vi ta bort taket för uppskov och sänka uppskovsräntan till 1,05 procent. Däremot ser vi inte att reavinstskatten kraftigt ska minskas. Skatt på kapitalvinster är en viktig del av det svenska skattesystemet.

10 … vi har genomfört genomgripande regelförenklingar i lagstiftningen kring plan- och byggprocessen så att fler bostäder kan byggas betydligt snabbare, på fler platser och till lägre produktionskostnad än idag. Jag hoppas också att vägarna in till det ägda boendet blivit betydligt fler och att en större andel ägt boende är på väg att införas i våra utanförskapsområden.

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer