Vi trivs bäst i blandade stadsdelar nära naturen

Miljöforskarna i Gävle har tagit fram ett recept för hållbara stadsområden där utgångspunkten varit att bygga tätt, då det är resurseffektivt och möjliggör ett hållbart resande. Täta kvarter med en blandning av bostäder och arbetsplatser har tydliga fördelar, ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Men man vet också att natur i städer måste få ta stor plats. Naturen är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa och vi behöver dessa gröna oaser för vårt välbefinnande.

– Här finns en tydlig konflikt, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle. Vi har försökt att se om dessa båda miljökvalitéer på något vis går att kombinera. 

På en kartbild på en hemsida fick människor markera ut olika platser där man haft positiva eller negativa upplevelser och sedan beskriva de upplevelserna i en enkät.

Platsernas karaktär analyserades utifrån faktorer som till exempel bostäder, arbetsplatser, vatten, grönska, större vägar eller lekparker.

– Vi har kunnat skapa en upplevelsekarta, utifrån nästan 2000 upplevelser, som täcker hela Stockholms kommun. Det är första gången det gjorts och vi har nu ett stort underlag för att förstå hur olika områden upplevs, säger Karl Samuelsson.

Karl säger att det mest tydliga resultatet, är att områden som domineras av arbetsplatser upplevs som väldigt negativt. Forskarna tror att det beror på att de under dagtid upplevs som hektiska och stressiga och under kvällstid som folktomma och kanske lite osäkra.

– Områden med det sämsta av två världar egentligen och rådet till stadsplanerare blir att bygga in arbetsplatser där man bor eller vice versa, så att man undviker denna typ av problematik.

Sedan finns ett tydligt samband mellan natur och positiva upplevelser.

– Det har även andra studier visat, men vad vi har hittat är att för större grönområden, med fler och större träd, är detta positiva samband ännu starkare.

Han säger att dessa större grönområden också är väldigt viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då de skyddar mot extremväder, höga vattenflöden med mera.

– Utmaningen blir hur man ska kunna behålla sådana sammanhängande grönområden och samtidigt bygga tätt i anslutning till dem, så att många människor får enkel tillgång till dem.

I Stockholm byggs just nu Norra Djurgårdsstaden, som blir precis denna blandstad i närheten av stora grönområden.

– Om några decennier, när den har fått sin karaktär, kommer den nog att vara väldigt lyckad.

Men i cityområdet, som redan nu upplevs som extremt negativt, bygger man fler våningar ovanpå de gamla kontorshusen och fyller dem med fler arbetsplatser.

– Här ökar man koncentrationen av arbetsplatser ännu mer och gör det ännu stressigare på dagen och otryggare på natten. Aktuella exempel på en bra strategi och på en dålig strategi, säger Karl Samuelsson.

Douglas Öhrbom