"Vi måste tänka i helt nya banor"

 
Vi måste tänka i helt nya banorAnders Sjelvgren. Foto: Peter Nordahl Han har bara hunnit arbeta i några veckor när vi ses, men känner sig redan varm i kläderna och full av energi inför uppdraget som ny generaldirektör för Boverket.
Möt Anders Sjelvgren, som ger ett tvärsäkert svar på frågan om vad som blir prio nummer ett på nya jobbet:
– Att skaffa fler bostäder och minska det sociala utanförskapet.


Vi träffas på Boverkets Stockholmskontor en krispig sensommardag, precis i gränslandet mot tidig höst. Anders Sjelvgren, som själv bor i Karlskrona där Boverket också har sitt huvudkontor, är på tillfälligt besök i huvudstaden för att träffa en del av sina nya kollegor och diskutera arbetet framåt:

– Jag är otroligt hedrad över att ha fått det här uppdraget! säger han glädjestrålande. Men det är ingen enmansshow. Ska vi få bukt med de stora utmaningar vi har framför oss så krävs ett gediget teamwork. Fast det är bara roligt, jag älskar att jobba tillsammans med andra.

Anders Sjelvgren ger ett öppet, socialt och energiskt intryck och han säger själv att det nog är de här egenskaperna, i kombination med hans gedigna erfarenheter ifrån samhällsbyggarsektorn förstås, som gjorde att han tillfrågades. För han är ingen gröngöling, precis – inte heller på Boverket, efter ett tiotal år som enhets- och avdelningschef i Karlskrona. Men närmast kommer han ifrån Statens Forskningsinstitut RISE, där han jobbat med certifieringsfrågor för hela byggbranschen:

– Både RISE och Boverket arbetar med viktiga samhällsfrågor och just hur man kan utveckla samhället är kärnan i allt det jag brinner mest för. Även om jag i grunden är konstruktör så ser jag mig framförallt som humanist, säger han, med ens med ett påtagligt allvar i tonen. Han förtydligar sin ståndpunkt:

– Vi bygger inte bostäder utan vi bygger samhällen. Alla måste känna sig inkluderade för att samhället ska utvecklas och då ska inte bostadsmarknaden vara ett hinder när din livssituation ändras och du behöver flytta till en annan bostad.

Så att skapa förutsättningar för fler bostäder och inkluderande samhällen står alltså överst på agendan för Boverkets nye generaldirektör, som inte kommer att känna sig nöjd med sitt uppdrag förrän vi börjar röra sig åt rätt håll. Men det är långa processer och det kommer att ta tid.

När det gäller bostadsbristen så ligger just nu Boverkets byggbehovsprogos på 600 000 nya bostäder fram till år 2025, vilket innebär en genomsnittlig årlig produktionstakt på 80 500 nya bostäder de närmaste åren. Det här är inga lätta frågor att lösa, särskilt med tanke på att det som börjar byggas i dag blir klart först om två år. Fast här ser Anders Sjelvgren alternativa möjligheter:

– Nya bostäder behöver inte betyda nybygge. Att till exempel skapa nya bostäder i befintliga byggnader går betydligt snabbare – och är dessutom bättre ur hållbarhetsperspektiv, exemplifierar han. Vi måste över huvud taget börja tänka i helt nya banor, som en följd av både livsstilsförändringar och ökad digitalisering. Ett hem är inte – och behöver inte vara – samma sak i dag som på 50-talet, när bilden av ”hemmet” skapades, utvecklar han och syftar bland annat på behovet av större flexibilitet i boendet eftersom våra familjer ser annorlunda ut i dag.

Eftersom hållbarhet går igen i många av Boverkets viktigaste uppdrag använder Anders Sjelvgren begreppets tre dimensioner som en slags grundstomme för sitt kommande arbete; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet.

Social hållbarhet innefattar framförallt nämnda inkludering och att skapa ett samhälle som inte är uppdelat – vilket i sin tur skapar utanförskap och skadar demokratin, menar Anders Sjelvgren och klargör:

– Det kan handla om allt ifrån att du inte kan flytta till ett ställe där du har fått jobb för att det inte finns bostäder, till att bygga ihop stadsdelar för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Andra exempel är att jobba med förtätning och att bättre blanda bostadsrätter och hyresrätter i ett och samma område för den som vill byta boendeform men ändå kunna bo kvar på en plats där man trivs.

Att ha råd att bo är också en demokratifråga, men som faller under ”ekonomisk hållbarhet”.

– Här måste vi titta på hur vi kan utveckla regler som skyddar det som samhället vill värna, men som samtidigt skapar förutsättningar för innovationer som industrialisering och digitalisering, säger Anders Sjelvgren.

Just nu utreder Boverket, på uppdrag av regeringen, hur kontrollen av egenskaper hos serietillverkade hus kan regleras för en effektivare bygglovsprocess, en utredning som ska vara klar under hösten.

– De nuvarande reglerna utgår ifrån ett traditionellt sätt att bygga hus där varje projekt är unikt. Men för företag som arbetar med industrialisering behöver den delen i beslutsprocessen vara avklarad tidigare, för att det ska vara möjligt att jobba mer effektivt.

Angående digitaliseringen är Anders Sjelvgren övertygad om att det finns otroligt mycket effektivitetsvinst att göra som skulle öka både transparensen och hastigheten inom en rad områden, där det pågående Vinnova-projektet ”Får jag lov?” är ett exempel på detta;

– Där är visionen att du exempelvis kan sitta och titta på en tomt digitalt och sedan dra över ett hus till tomten och se om du beviljas bygglov eller inte. Kanske får du ett nej för att det ligger för nära tomtgränsen, men detta nej blir ju så mycket mer förståeligt och direkt än om du bara får ett avslag.

Ekologisk hållbarhet, slutligen, handlar om resurseffektiv produktion, både i byggar- och förvaltarfasen, det vill säga under hela husets livstid - från att de första komponenterna sätts på plats till att huset rivs.

– Här är det just nu mycket fokus på CO2-utsläppen, där Boverkets roll är att bidra till ökad kunskap i branschen om vilka resurser som förbrukas. Och det har gett resultat, medvetenheten kring det här har definitivt blivit mycket större! Men det finns fortfarande en del kvar att göra och tänka på.

Så, vad har du då för råd till byggföretag och fastighetsägare för att bli än bättre inom ekologisk hållbarhet?
– Fråga dig alltid vilka val du har inför ett nytt projekt. Kan du till exempel återanvända inredningen i fall du bygger om en fastighet, i stället för att bara riva ut? Finns det annat du kan återanvända? Det har länge varit fokus på förvaltningsfasen, men byggmaterialet och hur du både bygger, renoverar och river är minst lika viktigt.

Anders Sjelvgren ser glad och avslappnad ut, trots det tuffa jobb han just fått. Det finns onekligen en del att ta tag i som ytterst ansvarig för den statliga myndighet som kanske har den viktigaste rollen i samhällsdebatten just nu. För vem berörs inte – eller känner någon som berörs – av bostadsbrist eller utanförskap? Lösningarna för att komma till rätta med detta är dessutom komplexa och tidskrävande. Även om bygga om går snabbare än bygga nytt lär det ta tid.  

Men Anders Sjelvgren låter sig inte nedslås:
– Jag är positiv som person och det tror jag att jag kommer ha stor nytta av i det här jobbet. Det är verkligen möjligt att förändra och det vill jag bevisa, avslutar en hoppfull Anders Sjelvgren.


Text: Eva-Lotta Sigurdh


Fakta: Anders Sjelvgren

Gör: Är nytillträdd generaldirektör för Boverket.

Ålder: 50 år.

Bor: I villa i Karlskrona.

Familj: Fru och tre barn på 16, 18 och 21 år, var av två bor hemma och en studerar.

Intressen: Att vara ute på sjön och i naturen, som segling, vandring och löpning.

Ledstjärna: Utgå alltid ifrån människans fantastiska förmåga att göra gott. Att tro på människans positiva kraft kan göra underverk.
 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer