Utmanar traditionella skolmiljöer

 
  • Landamäreskolan i Göteborg är byggd till 80 procent i trä. Solskyddet gör fasaden spännande. Foto: Åke E:son Lindman.

    Landamäreskolan i Göteborg är byggd till 80 procent i trä. Solskyddet gör fasaden spännande. Foto: Åke E:son Lindman.

  • Nivåskillnaden tas upp av gradänger både utvändigt och invändigt. Foto: Åke E:son Lindman.

    Nivåskillnaden tas upp av gradänger både utvändigt och invändigt. Foto: Åke E:son Lindman.

  • Istället för traditionella klassrum med korridorer, så är rummen istället placerade runt en ljusgård och väggarna kan enkelt öppnas upp. Foto: Åke E:son Lindman.

    Istället för traditionella klassrum med korridorer, så är rummen istället placerade runt en ljusgård och väggarna kan enkelt öppnas upp. Foto: Åke E:son Lindman.

  • Ljusgårdarna ger genomsiktlighet både mellan våningsplanen och genom byggnaden. Foto: Åke E:son Lindman.

    Ljusgårdarna ger genomsiktlighet både mellan våningsplanen och genom byggnaden. Foto: Åke E:son Lindman.

Föregående
Nästa
 
Landamäreskolan i Biskopsgården, Göteborg har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden. Bland annat genom finalplatsen i det prestigefyllda Kasper Salin-priset för bästa byggnad 2017. Utformningen verkar i samklang med både miljön och pedagogiken.

Wahlström & Steijner Arkitekter har utformat Landamäreskolan i Biskopsgården, Göteborg. Det är en F-3 skola som rymmer cirka 400 elever. Skolan är byggd i trä till 80 procent och arkitekterna hämtade inspiration från omgivningen med dess talldungar.

– Fasaden är av värmebehandlat trä, som är helt underhållsfri och grånar med tiden. Den blir lite som tallskogen intill. Sedumtaket speglar tallkronorna, säger Jürgen Wahlström, ansvarig arkitekt för projektet hos Wahlström & Steijner Arkitekter.

Ett solskydd i trä av ribbor hålls uppe av utåtstående träbalkar. Konstruktionen gör fasaden mer spännande och har flera funktioner.

– Ribborna skyddar mot solen och värmeinstrålningen. Sedan kan man också stå på den för att putsa fönstren på andra våningen.

Arkitekterna har också tagit upp omgivningens berghällar i trappor och gradänger av granit. Att tomten sluttar har varit en utmaning. Nivåskillnaden är som mest fem meter och önskemålet var en sammanhållen byggnad.

– Jag började tänka på en slalomåkare som tar sig nedför en backe. Resultatet blev två halva elipser som står emot varandra. Vi har lagt till gradänger även invändigt för att ta upp nivåskillnaderna.

Två sammanhängande huskroppar som ser ungefär likadana ut har gjort byggprocessen väldigt rationell. Det blir en slags upprepning. Byggnaden är också väldigt effektiv och kompakt.

– Den nedersta och näst nedersta delen är spegelbilder av varandra. Att byggnaden sjunker 1,25 meter två gånger gjorde att det blev trångt att få plats med installationerna. Det fick bli några speciallösningar, som att full takhöjd inte var nödvändigt i ett förråd, säger Lolo Ramsing, platschef för projektet på Tuve bygg.

Den ena huskroppen innehåller gemensamma funktioner som bibliotek, matsal, storkök, idrottshall, administration och elevhälsa. I den här sidan av byggnaden är också huvudentrén förlagd och ytorna kan även samutnyttjas kvällstid.

I den andra delen ryms fyra arbetslag med 100 elever och tio pedagoger i varje. Det finns inga korridorer och inga traditionella klassrum utan tio rumsligheter är fördelade runt två atrium på de två våningsplanen.

– Utformningen av rummen är en förutsättning för pedagogiken, där eleverna fördelas i större och mindre grupper. Rummen har skjutväggar för att enkelt kunna förändras efter behov, säger Jürgen Wahlström.

Avsaknaden av korridorer var en utmaning för installationsarbetet.

– Det naturliga är att dra ventilation och el i korridoren mellan rummen, men här fick vi skapa korridorer på var sida av ljusgårdarna. Att huset är svängt gjorde också att vi fick hitta egna lösningar för att till exempel väggpanelerna skulle täcka, säger Lolo Ramsing.

I ljusgårdarna, som man kan gå in i, är det björkstammar med konstfulla grenverk och blad i trä. Taklanterniner släpper in dagsljuset och stora glaspartier ger en fin genomsiktlighet upp till nästa våningsplan och där kan man stå och blicka ned. Även rakt igenom byggnaden går det att se.

Den andra huskroppen har en mindre taklanternin i biblioteket, som har dubbel takhöjd och entresolplan. En spännande trappa klädd med träribbor leder upp till en rum för kreativ undervisning.

– Det blir som en koja under trappan. Biblioteket, eller medieteket som det också kallas, har studieplatser och läsplatser, några i form av sköna fåtöljer med hög rygg, säger Jürgen Wahlström.

Wahlström & Steijner Arkitekter har även haft inredningsuppdraget och stolarna har lika kulör som några fantasifulla mönster i trappan. Det är mycket ljust trä i både lös och fast inredning.

– Trä är ett behagligt material. Undersökningar visar att människor blir lugnare av det. Golvet är i ask och undertaket består av brandklassade träribbor med stapelfiber under som ger bra akustik. Sedan har vi använt mycket björkplywood. En gradäng som vi kallar The Mountain, består av trappliknande sittplatser på ena sidan där eleverna kan sitta och arbeta eller samlas. Baksidan har ett krypin med soffa och på sidorna finns det förvaring, säger Jürgen Wahlström.

Landskapsarkitekt har varit Landskapsgruppen. Gradängerna med trappor av granit fungerar som uteklassrum. Det finns en klätterställning i trä med en så kallad gabionmur runt. Ovanpå muren av stålnät är det sedum.

Jürgen Wahlström tycker att samarbetet mellan alla inblandade har fungerat bra. Problem som uppstått har kunnat lösas på plats.

– Uppdragsgivaren, skolverksamheten, byggentreprenör och arkitekt har jobbat åt samma håll hela tiden. Vi har utgått från behovsanalys och program i vår gestaltning. Sedan har väldigt lite ändringar gjorts under projektets gång, säger han.


Jenny Marcuson Fors
 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.

Läs mer