Arkitekter vill knäcka kod till bra bostäder

 
Arkitekter vill knäcka kod till bra bostäderKod Arkitekter har köpt en lägenhet i det egenritade huset Rosteriet på Liljeholmen i Stockholm för att riktigt kunna sätta sig in i de boendes upplevelse. Foto: Måns Berg. Arkitektbyrån Kod Arkitekter i Stockholm ville skaffa sig bättre förståelse för hur de kan skapa bra bostäder i täta stadssammanhang. Lösningen blev att köpa en lägenhet i ett hus de själva ritat, och låta de anställda bo där på försök i omgångar. Och många gånger överraskades de av hur de och övriga boende upplevde huset.

Kod Arkitekter vill leva som de lär, bokstavligt talat. Företaget köpte tidigare en lägenhet i flerbostadshuset Rosteriet på Liljeholmen i Stockholm – ett hus som de själva har ritat. Sedan dess har fem anställda provbott i lägenheten, antingen själva eller tillsammans med partner eller familj. Alla på kontoret kommer att få bo där i slutändan.

– Vi gör det här för att vi ritar väldigt mycket bostäder på det här kontoret, och ställer oss samtidigt många frågor hur vi kan göra det här bättre i relation till hög byggtakt, säger Åsa Kallstenius, chefsarkitekt vid Kod Arkitekter, vid ett mingel arrangerat av arkitektbyrån.

Från början var kvarteret tänkt för kontorsfastigheter, men beställande företaget SSM Bygg & Fastighets AB ville göra bostäder. Detta ledde till att Kod fick rita om huset i linje med bostadskraven.

– Den största skillnaden när vi ritar bostäder är att hantera buller. Vi måste klara en bra ljudmiljö, och vi har tvärbanan som går parallellt med huset. Under mark ligger även parkeringsgarage och, i markplan, en stor förskola, berättar Åsa Kallstenius.

Ett av många krav som behövde tillgodoses om de boende skulle trivas, vid sidan av att överhuvudtaget pussla ihop en så stor husvolym som Rosteriet i ett centralt läge. 

Hur upplevdes då ljudbilden av de permanenta boende och de provboende arkitekterna?

– En jätteintressant aspekt som har kommit upp är att folk upplever att huset är lyhört, trots att det är ett nybyggt, modernt betonghus som ska uppfylla alla krav. Det tror vi beror på de nya, inbyggda ventilationssystemen med ingjutna kanaler i bjälklagen, berättar Åsa Kallstenius.

Kods egna provboende arkitekter har å sin sida upplevt testlägenheten som ”oerhört tyst”, åtminstone ifråga om ljud utifrån, även om enstaka ljud kunde uppfattas från grannlägenheter. Som anledning angavs bullersäkra fönster och tjocka väggar.

För att verkligen gå till botten med de boendes upplevelse av sina nya bostadsrätter riktade Kod en enkätundersökning till samtliga lägenhetsinnehavare.Hittills inkomna enkätsvar visar några tydliga tendenser, menar Kod.

– Flera av de boende upplever att tryggheten i det här kvarteret faller under dygnets timmar – det känns tryggt på dagtid, men ju senare på kvällen det är desto lägre trygghet.

Framför allt upplever de boende att det saknas grindar, eftersom man kan röra sig uppför trappor i kvarteret på några ställen där det inte är låst.

– Det här har vi haft som en fråga under hela tiden, och vi visste att det skulle kunna komma. Vi hade förhandlingar med staden, och just nu håller vi på att ordna bygglov för grindar, berättade Åsa Kallstenius.

Kod Arkitekters idé och erfarenheter berömdes och kommenterades också av Pehr Mikael Sällström, processledare för utbildnings- och forskningsfrågor vid Sveriges Arkitekter samt projektledare för Agenda Livsmiljö, ett initiativ för inspel från branschen kring den kommande forskningspropositionen.

Sällström drog paralleller mellan Kods boendeexperiment och -dialog och Sveriges Arkitekters samtal med svenska politiker.

– Det handlar ju väldigt mycket om att man har en helhetssyn på boendemiljön och livsmiljön. Det är också lärdomen från miljonprogrammet; att man inte bara fokuserar på bostäderna utan på sammanhanget runtomkring.

Sällström efterlyste på detta sätt en fortsatt arkitektdialog med människorna ute i samhället:

– Det handlar om att ha känselspröten ute där, och förstå hur diskussionen går – vad är det vi behöver bemöta i det här projektet för att alla ska tro att det är meningsfullt att göra på det här sättet.

Kod Arkitekter hade även kartlagt hur fastighetens estetiska värden uppfattas. Genom en extern undersökning har företaget intervjuat såväl boende som förbipasserande om deras syn på Rosteriet.

– Det är slående att yngre personer upplever huset som ”modernt” och ”coolt”, medan ju högre upp i åldrarna man kommer så har människor önskat sig ”mer tegel”, för då hade det smält in mer i omgivningarna, berättade Åsa Kallstenius.

I vissa avseenden hade arkitekterna varit mer blygsamma kring sin värdering av husets utseende. Som exempel ställdes frågan hur vackert huset var på en sjugradig skala, där såväl de provboende arkitekterna som tillfrågade förbipasserande gav Rosteriet en femma i genomsnittsbetyg. De ordinarie bostadsrättsinnehavarna, å andra sidan, gav huset en hedrande sexa i medelbetyg.

Kod har genom Rosteriet velat skapa ett kvarter med stora skillnader i bostadsstorlekar, lägenhetstyper och andra lokaler. Kvarteret bygger samman tre ”flätade” volymer som öppnar upp mot gaturummet och den närbelägna Trekantsparken. En hög, spetsig gavel mot norr pekar mot omgivande kontorsbyggnaderna. Parallellt leker också Rosteriet med betong som material, i form av skiftande reliefer och mönster i sockel och portik.

– Det var ett sätt för oss att hantera ett så stort kvarter, skapa så stor variation som möjligt och skapa möjligheter för flera människor och familjestorlekar att bo i samma kvarter, samtidigt som man drar nytta av läget i staden, förklarar Åsa Kallstenius.

Pehr Mikael Sällström jämförde Rosteriet med arkitekten Steven Holls Linked Hybrid-område i Beijing, som starkt betonat boendemiljön och att bygga samman gammal byaatmosfär med skyskrapor i den kinesiska huvudstaden.


Joakim Rådström
 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen